Hoppas på 2016

Nu är det inte många dagar kvar på 2015. Jag ser fram emot ett nytt år, det ska bli spännande att se vad framtiden har att ge just mig och min make. Ser fram emot Januari och ljuset som ligger fram för oss. Dagarna blir längre och så småningom blir det varmare ute också. Naturen väcks till liv igen.
Hoppas och tror att 2016 bär på stor lycka!

Har sökt några jobb som sjuksköterska nu under julhelgen och förhoppningsvis ger något av dem resultat. Bara det är ju en helt ny framtid och mark som ska beträdas av mig..både spännande och läskigt på samma gång. Så jag vet redan nu att 2016 kommer bli ett spännande år med nya möjligheter!


Önskar er alla

Ett Gott Nytt År & Var Rädda Om Er!!!


Kram B

Stressen börjar släppa

Uretriten  har börjar bli bättre, så skönt! Ovesterinen var min räddning och kanske Tranbärskapslarna också. Äntligen kan jag kissa, tömma hela blåsan och det varken bränner eller skaver. Uretrit kan utlösas av stress och jag tror att det var boven i dramat. Har ju varit så mycket den senaste tiden.

Snart är julen förbi och nyårsafton och ett nytt tomt år står framför oss. Som vi hoppas ska fyllas med nya trevliga händelser på bästa tänkbara sätt.

Min summering av 2015 är att det har varit ett kämpigt barnlöst år, men mycket svett, blod och tårar. Senast igår skar det i hjärteroten då min systers barn skulle tacka våra föräldrar (deras mormor & morfar) för julklapparna..då blev mina ögon tårfyllda..å jag tänkte jag kommer aldrig få något barn som kommer säga "Tack mormor o morfar för julklappen!" och ge dem en kram. Usch va orättvist livet är!! Pratade med maken om dessa känslor när vi åkte hem, han förstod men sa "Hallå där, nu ska vi inte kasta in handduken, vi har ju något på gång, ev. en ny donator" Å ja det har han ju rätt i =)

Svärfar han funderar han också på det här med vår äggdonation och frågade idag hur det går på barnfronten om det blir något. När han fick höra att vi ska försöka med ett nytt ÄD som vi själva kommer få kosta på så utbrast han..men de var dyrt!! Men det ska ni väl i varje fall inte göra, det är väl ingen idé då det inte gick bra förra gången. Men både maken och jag svarade i kör, jo det ska vi! Då blev han tyst. Vissa människor är bara så klumpiga när de uttrycker sig..pensionärer som lägger sig i gör mig bara så trött och irriterad!! Usch!! Maken höll med. Visst svärfar menade säkert inget illa,  men va tusan jag blir så less. Å inte nog med detta han hade mage och fråga om jag hade regelbunden mens ännu också och så berättade han hur han och hans fru gjorde för att få min make och hans bror..något pinsamt samtal. Tyckte synd om min man..sådant där vill man väl inte prata med sina föräldrar om. Vi vet väl för tusan hur man gör barn, vi är väl liksom inte 5 år..sjukt pinsamt var det i varje fall. Jag tycker inte att det är svårt att prata om sex och samliv, det är ju naturligt i en människas liv, men med min egen far och svärfar är det jobbigt å pinsamt att diskutera sådant.
Nog om det.

Kram fr B

Tummen upp

Idag är det tummen upp och jag har stort hopp om framtiden =)
För det första så är jag nu klar med min sjuksköterskeutbildning, sista omtentan är fixad!!! Tjoohooo..va lättad och glad jag är!!!! Jag gjorde det..det blev inte min död som jag sa till läraren i läkemedelsberäkning när det var som tyngst. Idag är jag stolt över min prestation.

Å sedan har vi några äggdonations kandidater som jag "raggat" som vill hjälpa oss. Vad gulliga människor det finns alltså!!! Vi hoppas att någon av dem kan bli godkänd av Reproduktionscentrum, så att vi får komma igång med vårt tredje ÄD försök innan tiden är ute.
Så ja just nu känns det hoppfullt...men jag vet vi kan hastigt stöta på trubbel och allt faller pladask! Jag har för tillfället gjort allt som går..för nu är det jul och nyårs stängt på alla IVF & Äggdonations kliniker. Så nu är det bara att försöka andas, landa, slappna av och hoppas =)


Det enda som fortfarande tär på mig mest just nu idag är att jag har tyvärr problem med mitt underliv och "kisseriet". Var till vårdcentralen igår och kollade om jag fått en uvi ändå..men nej det visade inget alls. Så fick tips om att köpa ett receptfritt läkemedel på apoteket för torra slemhinnor och se om det kan hjälpa. Har nu kommit fram till vad det nog är, jag har fått Uretrit. Har troligen haft det tidigare då vissa symtom känns igen.
Vid Uretrit får man en inflammation i urinblåsan och ev. också i urinröret. Det kan då uppstå kramp i urinröret/blåsan vilket gör att man känner sig väldigt kissnödig ofta, svårt att kissa, känsla av att inte kunna tömma blåsan samt att det molvärker i nedre delen av magen pga. dessa symtom. Man kan också ha en svidande/brännande smärta när man kissar eller efteråt. Det samma gäller vis sex.
Det är vanligt att det går i skov och att kvinnor får det som har IBS, Endometrios, Fibromyalgi och andra sjukdomar.

Mycket av det här stämmer verkligen in på mig, så jag har ställt diagnosen själv haha..det kan vara svårt att upptäcka denna sjukdom hos kvinnor.

Hoppas på att det receptfria läkemedlet Ovesterin kommer hjälpa. Ovesterin innehåller östrogen.

Kram från B

Försöker tänka framåt

Vi fick ingen ny behandling subventionerad av vårt landsting, det gör ont..jävligt ont!! Blev väldigt ledsen och besviken =( Men vi har ändå någonstans en förståelse för deras beslut, då vi som sagt redan fått ett extra försök bekostat. Läkaren sa att Akademiska går med på en privat behandling om ni själva har en donator.

Ringde Reproduktionscentrum och berättade det här tunga beskedet och frågade om det här om en ny behandling kunde göras om vi själva hade en donator, och ja det kan det göra. Men den måste påbörjas före jag fyller 40, så lite bråttom är det ju minst sagt. Å helst ska donatorn i så fall vara blodgivare också, så att alla blodproverna är tagna (HIV, Gulsot, Syfilis mm).

Så jag har verkligen försökt skrivit till nästan alla mina vänner och bekanta som är från 23 år och max 36, och frågat om det kan tänka sig att bli vår korsdonator. Har fått positiv respons från flera, men en del är tyvärr inte blodgivare. En del ska tänka på saken och förhoppningsvis har jag inspirerat dem till att hjälpa andra barnlösa. Men två av mina vänner/bekanta svarade ja direkt och ska ta kontakt med Reproduktionscentrum, den ena är dock fyllda 36 å de är på håret för att bli donator..men det kan gå! Jag/vi ger inte upp hoppet än!

Kanske rent ut av är någon av er som läser min blogg som vill bli korsdonator eller känner någon vän som vill hjälpa oss. Det är ett plus om ni bor i eller i närheten av Uppsala, då behandlingen sker på Akademiska! Lämna då gärna er mejladress så hör jag av mig. Så Tacksam för all hjälp jag/vi kan få!

Om vi inte får tag i en donator innan mars, så fortsätter vi vår resa någon annanstans. Det är vi helt överens om jag och min man. Vi försöker vara hoppfulla även om det kommer kosta en hel del ekonomiskt för oss. En ny behandling blir det!

Var till IVF Falun ikväll och fick ljusbehandling, det var så passande nu när det är tungt. Fick höra av mig igen efter nyår så kan jag få mera ljus. De är så gulliga där!


God Jul mina kära blogg-följare!!

Kram fr B

Minus = Lättad

Tog ett grav.test i morse och det visade minus, det gjorde mig mycket lättad..var väl första och enda gången hoppas jag som jag kände så. Alltså betyder det att allt kommit ut efter det jobbiga missfallet, ingen skrapning behöver genomföras. Så skönt!

Jag känner mig fortfarande psykiskt trött och har lite lätt ångest ibland, ångest för allt och inget..hur det ska bli, vilket svar vi ska få från läkaren på måndag. Det är det som håller mig på helspänn och får mig att känna ångest. Jag vet jag är tjatig ang. detta, men ovissheten å att vänta är så drygt tycker jag! Men snart är det måndag..å förhoppningsvis får vi väl ett svar då.

Imorgon är det dags igen för omtenta, så jag ligger i hård träning eller ja, så gott det går. Gör mitt bästa. Ååå va det vore skönt att sätta den där sista tentan imorgon, hoppas hjärncellerna är i tipptopp mellan klockan 9:00-12:00 =) Det värsta är att det är då jag brukar vara som mest trött..suck!
Jaja, jag får gör mitt bästa och hoppas det räcker.

Vi hörs på måndag!

Trevlig Helg & 4:e Advent till er!

Kram B

Efterkontroll

Dagens efterkontroll visade att det antagligen finns gammalt blod kvar, men inget som i dagsläget behöver skrapas. Ska ta ett gravtest nästa fredag och är det positivt måste jag kontakta reproduktionscentrum, för då blir det antagligen skrapning..med vår otur så är det väl den risken stor..lite så känns det just nu!

Vi avbokade hotell övernattningen, vi blev klara så fort på akademiska och hade inga planer på vad vi skulle göra fram tills vi skulle få hotellrummet..så vi käkade och kollade runt lite i stan sedan åkte vi hem..det blev bra det också! Vi får planera lite bättre nästa gång.

Läkaren berättade att de går med på en ny behandling om vårt Landsting betalar, hon sa också att jag själv kunde höra av mig till min remitterande läkare och berätta detta..hihi det har jag redan gjort då jag i onsdags fick veta det här av BM som ringde mig =)
Är allt lite nervös inför telefonkontakten med vår remitterande läkare..tänk om vi får ett nej..kommer bli besviken naturligtvis..men det finns andra vägar att gå för att komma vidare det vet vi OCH vi kommer välja en annan väg i så fall. Men vi hoppas att de betalar en ny behandling för oss!

Kram fr B

Ett steg framåt

Fick igår veta att Reproduktionscentrum i Uppsala går med på en nya äggdonationsbehandling för mig och min man =) Ett steg framåt, nu hoppas vi bara att vårt Landsting går med på detsamma och det får vi veta den 21 december.
Om det blir en ny behandling så blir det uppstart i januari och Uppsala har ev. en nya donator på gång för oss redan. Det blir ett då ett färskt försök. Jag är så tacksam och älskar när det flyter på! Så nu håller vi tummarna hårt, hårt här och hoppas på Landstinget!

Imorgon åker vi till reproduktionscentrum för efter kontroll, att allt kommit ut efter missfallet. Jag blöder inte längre, men tycker att "kisseriet" känns lite uvi varning..så jag dricker en massa citronvatten och tranbärsdryck. Urinodlingen som skickades iväg förra veckan visade inget mer än +3 på blod, vilket inte var så konstigt när jag blödde. Jag kan känna av urinvägarna om jag druckit dålig under någon dag..kroppen är så bra på att säga till om något är fel och jag känner min kropp rätt så bra vid det här laget.

I helgen har vi bokat in en hotell övernattning, bara för att få vara och njuta av en god hotellfrukost dagen där på. Mysa lite på bortaplan och så!

Trevlig 3:e advent & Lucia till er alla!

Kram B

Känner hoppfullhet

BM på reproduktionscentrum som har hand om äggdonationsbehandlingar ringde under förmiddagen. Jag tog upp det där med utseendet och fick då veta att de har specifika riktlinjer ifrån Socialstyrelsen som de måste följa. Så det är väl bra det. BM sa att det är ju inte helt lätt att hitta donatorer som är helt likt utseende mesigt de par som ska få donerade könsceller, men de är ögonfärg, hårfärg och hudfärg som de går främst efter. Inte alltid längd, vikt och kroppsform.

Imorgon tisdag kommer BM ta upp vårat ärende på äggdonationsmötet ang. om vi kan få en ny behandlings möjlighet hos dem. På mötet sitter läkare, labbpersonal, BM och sekreterare med. Den gulliga BM sa att hon skulle ringa mig på onsdag och meddela vad som diskuterats på mötet och vad de kommit fram till. Hoppas, hoppas de går med på ett nytt försök nu!!

Under eftermiddagen fick jag svar på mitt mejl som jag skickade till vår remitterande läkare sent igår, tjoohoo va glad jag/vi blev!! Läkaren hade skrivit att hon hade kontaktat reproduktionscentrum tidigare idag och att de kommer lämna ett besked till henne och att hon därefter kommer ta upp ärendet här i vårt Landsting och så kommer jag få ett besked under telefontiden som är bokat den 21/12. Guud va bra det känns nu!! Hoppfullt!

Är så glad att jag skickade iväg de där mejlet igår. Nu är bollen i rullning, precis som vi ville. Å det bästa av allt, vi kommer få ett svar före jul & nyår så att vi kan gå vidare rätt fort om så blir fallet.
Jag, maken och min familj håller alla våra tummar och tår att det ska bli en ny behandling i Uppsala för oss 2016.

Kram B

Behövde lite tid på sig

Det verkade som att Cytotec behövde lite tid på sig för att ge full effekt och komma igång. Då det under lördagen blödde något mera än vad det gjorde under fredagen då medicinen togs. Ingen syndaflod, men som en rikligare mens med klumpar å allt sådant ni vet. Glad är jag att det kommer ut då det ändå ska ut eftersom de nu blev som det blev.

Stundvis kommer det över mig, varför det blev så här, varför fick det inte gå bra, kanske åt jag något som påverkade embryots kvalité..många varför är det, tyvärr får vi inte några bra svar på det. Min man säger att det kommer snart börja ryka ur mina öron för att jag funderar och funderar så mycket, din hjärna kokar snart över..haha..ja det kan ligga något i det =)
Men jag kan ju inte låta bli att fundera, är det så konstigt kontrar jag med varje gång han säger det här orden till mig. Nä det är det ju inte säger han, han är bara rädd att jag ska bli utbränd och så.

Nu är det ny vecka och nya möjligheter för oss alla!
Jag hoppas att BM som har hand om äggdonationsfrågorna på reproduktionscentrum i Uppsala ska ringa mig, då jag vill ta upp med henne om att jag och min man är överens om att det inte spelar någon roll hur donatorns utseende speglar våra utseenden..det vill säga om vi nu får en ny behandling hos dem. Vi ger dem vårt fulla förtroende att välja en ny donator och att hon inte behöver likna oss..vi vet att äggdonatorer växer inte på träd och att det här kanske därför kan underlätta processen att få fram en donator till oss på kort tid. För om 3,5 månad är tiden ute..nu brinner det i knutarna vill jag lova!!
Därför kunder jag inte låta bli att agera här hemifrån tv-soffan, jag mejlade vår remitterande läkare ang. vårt ärende..så kanske, kanske vi hinner få ett svar före jul/nyår!! Eller redan när jag ska prata med henne den 21 dec. Jag vet att hon inte tycker om att patienterna mejlar henne, men för tusan det är ju bråttom nu..vi är frustrerade här och tiden som sagt den håller på å springer ifrån oss. Vi hoppas att hon kan förstå oss och den situation som vi lever i just nu.

Nu håller vi våra tummar och tår att det går vägen. En sådan här bedömning är väldigt individuell och man utgår från fall till fall, har jag förstått det som. Vilket känns realistiskt. Alla är vi ju olika som individer och har olika förutsättningar. Jag tycker att vi verkar ha goda förutsättningar att lyckas bli föräldrar, med tanke på att det lilla embryot i varje fall lyckades fästa och jag blev gravid..sedan att det blev ett missfall har ju inget med själva implantationen att göra..det var ju något i utvecklingen därefter som blev knas. Jaja nu ska vi inte fördjupa oss i det där. Nu går vi vidare och försöker tänka positivt å se framåt. Det känns bra att vi har skickat iväg mejlet, nu kan vi inget mera göra än att vänta. Å det är ju jätte drygt!!

Jag ska denna vecka och nästa lägga ner allt mitt krut på att öva till omtentan i läkemedelsberäkning som ska skrivas den 18 december, för den här gången ska de väl gå hela vägen hoppas jag. Så att jag sedan kan söka min legitimation som sjuksköterska. Det låter helt sjukt..är jag färdig sjuksköterska då..jisses!! Det känns faktiskt läskigt..men också spännande =)

Hoppas Ni alla får en bra vecka!

Kram B

Mediciner & blödning

Ändrade mig igår kväll och tog Cytotec idag ändå, tog det i morse före kl.8 samt 2 Alvedon + 1 Ipren. Då maken inte kunde vara hemma så kom mina föräldrar hem till oss och var hos mig under dagen..vilket visade sig vara helt onödigt, men det kunde jag ju inte veta i för väg.
Inte fören klockan närmade sig 13:10 så kom blödningen igång mer rikligt och det kom ut lite klumpar och jag fick mensvärk, men fick inte alls så ont som jag fått info om att det kunde göra..Tack för det Moder Natur!!

Senare på eftermiddagen kändes mensvärken något intensivare, men då tog jag fram värmedynan och tog två till Alvedon och en Ipren och sedan dess är det helt lugnt. Blödningen har minskat och förhoppningsvis så avtar den helt om någon dag..guud så skönt att slippa binda :)

Under morgonen så ringde jag och bokade in en tid med vår remitterande läkare, stod på mig och sa att jag måste ha en tid före jul..den lite syrliga BM som jag pratade med frågade om det verkligen var nödvändigt och ja det är det sa jag, då det är väldigt bråttom mitt ärende. Läkaren var helt fulltecknad så fick inte till någon personligt möte som jag helst önskade då det är så lätt att missuppfatta varandra via telefon. Men i varje fall jag fick en tid före jul, den 21 december under förmiddagen kommer läkaren att ringa..vilket jag hoppas att hon gör nu!

Vi kommer antagligen inte hinna få ett utförligt svar innan årets slut, men känns okej ändå att få ställa frågan. Läkaren måste ta upp frågeställningen med sina kollegor då hon inte själv kan ta ett beslut, så var det i våras/somras.

Sedan ringde jag till reproduktionscentrum och frågade vad blodprovet visade som togs igår, HcG låg på 108 och det var fortfarande för högt men inte en chans att jag skulle kunna vara gravid på ett naturligt sätt. Då det ska vara mycket mera, minst över 2000. Så det var inte alls konstigt att jag i morse hade ont i mina bröst. Frågade om det var en hög risk för graviditet i tuborna, men det trodde inte BM, men man strävade efter ett värde under 5 för att allt skulle vara ok men hon sa att läkaren som ni träffade igår kommer kolla på de här värdet och är det något avvikande så hör hon av sig till dig.

Vid 14-tiden ringde läkaren på min mobil, vilket jag missade då jag hade den på ljudlös..men det gick bra ändå..då läkaren var så modern så hon talade in ett meddelande =)
HcG värdet var något högt, men hon trodde att risken får en exgraviditet (heter det så??) var rätt liten, men om jag skulle få väldigt ont och blöda mycket rikligt skulle jag genast åka in till gynakuten.
Men det verkar vara lugnt på den fronten, skönt! Så när vi åker till Uppsala på efter koll nästa fredag så hoppas och tror jag att allt kommit ut. Så vi kan gå vidare utan komplikationer.

Från att skrivit inlägg flera gånger om dagen och till och från spytt galla över den psykiska plågan som nu varit den senaste tiden så blir det nog här en naturligt paus..vilket jag hoppas att ni förstår.
Hör av mig så fort något nytt dyker upp i vår lååånga krokiga resa MEN som absolut inte är över än!

Ha det nu så bra mina goa följare, ni betyder mycket!

Kram fr B

Nu vet vi

Nu har vi ett svar och det var förväntat, jag har ett pågående missfall.
Så enormt skönt att få ett svar, lättnad...men jätte tråkigt att det blev så här då allt såg så bra ut under ruvningen och fram till testdagen..det tog sig i varje fall och som läkaren sa det verkar då inte vara något fel på inplantationen hos dig. Så då var det hos embryot det var fel eller blev fel i kodningen. Känner mig kluven, lättad över svaret men ledsen på samma gång, att det aldrig verkar vara våran tur att lyckas. Men vi ger inte upp, jag är taggad att gå vidare. Tror min man är det också, han ger mig dom signalerna när vi pratar. Vi är överens.

Jag fick med mig 4 st Cytotec å värktabletter som jag ska ta och hjälpa missfallet påvägen, så det kommer ut någon gång. Hade fortfarande en tjock slemhinna å i livmodern fanns det blod, hade kommit ut endel själv men inte allt. Jag fick själv välja om jag ville ha medicin eller vänta ut missfallet. Men jag valde medicin, så jag blir av med eländet när det ändå ska ut. Fick ny tid för efterkontroll för att se så allt är ute, det känns bra!

I natt hade jag ont i magen och det trykte på blåsan, men nu är det bättre för nu har förstoppningen åtgärdas..vilken skön känsla!!! Trycket på blåsan försvann och det onda i magen också :-D

Läkaren ville för sin egen del att  jag skulle ta ett blodprov också för att utesluta en graviditet i tuborna (äggledarna). Hon tittade på tiborna men såg inget misstänkt men ville ändå ha ett blodprov också. Det svaret ska jag ringa å höra efter om imorgon.

Fick ett papper om missfall och hur medicinerna värkar, man ska ta den tidigt på morgonen och efter ett par timmar kommer blödningen igång. Det står att man ska helst ha en anhörig i närheten och eftersom maken måste in till jobbet imorgon så tänker jag ta medicinen på lördag istället för imorgon.

Cytotec  är slidpiller som man tar alla fyra direkt och samtidigt grundar med smärtstillande så som två Alvedon och en Ipren. Fick även med mig Citadon som jag kan ta till natten om det behövs. Känner mig lite orolig för det där..blöder jag väldigt kraftigt i mer än 2 timmar och har ont skulle jag direkt åka in till gynakuten..det känns läskigt :-/
Jag brukar ju inte ha ont i vanliga fall när jag blöder, men det här är ju en kraftigare blödning som framkallas..usch!!
När jag hade praktik på kvinnoklinikens avdelning var det många tjejer/kvinnor som fick komma in på sjukhuset och vara på avdelningen medans de fick Cytotec och sedan fick de gå hem efter att de fått ut missfallet eller aborten om det var därför de var där.
Jaja ska väl ta oss igenom det här också.

Imorgon ska jag jaga vår remitterande läkare eller snarare boka in en tid med henne för att höra mig för om en ny äggdonations behandling. Vi vill ha svar så snart det går, helst före jul. För i mars fyller jag 40 år och vi måste påbörja en ny behandling före det, så nu är det bråttom!!
Har andra alternativ också, men det skriver jag om, om/när de blir aktuellt i så fall.

Tusen Tack för ert stöd, pepp och hållna tummar!!
Än ger vi inte upp hoppet om att lyckas utan vi fortsätter vår tesa och krigar vidare =)
Håll gärna tummarna för att vi får en ny behandling av vårt landsting!

Nu ska jag försöka slappa i soffan & kramas med min älskade man!
Vi hörs nog snart igen!

Kram fr B

Äntligen Onsdag

För då är det Torsdag imorgon..å då ska vi till Uppsala. Har tid 11:30 för ultraljud.
Vi hoppas att vi får ett bra besked, fast än att jag är tveksam. Tycker det känns pinsamt å ofrächt att göra ett vul då jag blöder..men kan liksom inte göra något åt det. Duschar ju naturligtvis innan vi åker, men då jag måste ha binda så blir det instängt å varmt..stackars doktorn. Hoppas det inte osar allt för illa :-/

Imorse var trycket borta, men det har kommit tillbaka. Har nyss läst att om man är förstoppad så kan det ge ett tryck på urinblåsan..kanske det som spökar. Jag är verkligen hård i magen, kan bero på mycket det..IBS, graviditet. Maken ska köpa katrinplommon och fiberhavregryn så kanske det kan bli bättre.

Har även läst om andra otäcka saker som kan orsaka blödning och tryck på urinblåsan när man är gravid...cystor. Det var en bloggvän som tänkte på att jag tidigare ju haft en cysta å tänkte bara om det kunde vara den som gjorde så att jag blöder..så då satte jag igång och googlade på cystor + gravid.  Kom ju upp endel på det ämnet dårå..en del stämmer tycker jag..får väl veta imorgon hur det ser ut eller så ska jag passa på å fråga om det kan vara en cysta som ger mig blödningen om det visar sig att jag fortfarande är gravid.
Maken tror mer än jag på att lilla "fröt" är kvar då det var ett positivt test i fredags som mötte oss. Hoppas han har rätt!!

Kram B

Tryck på urinblåsan, uvi?!

Trycket på urinblåsan kom tillbaka under natten och i morse tog jag ett uvi-hemtest. Fick utslag på proteiner. Ringde då min vårdcentral och berättade om mina symtom och att jag misstänkte en uvi, då jag kände igen trycket ifrån tidigare urininfektioner som jag haft. Fick tid för att komma ut och lämna urinprov under förmiddagen. Som tur var hade jag sparat morgonurinen i en liten burk i kylen. När jag tar ut det från kylen när jag ska bege mig till VC så är urinen helt grumlig, så såg den inte ut när jag satte in den..kanske lite grumlig, men inte alls sådär som den såg ut när jag tog ut den. Så då tänkte jag, så bra att de ska kollas upp då. Urintestet hos VC visade +3 på blod i urinen..vilket inte var så konstigt då jag fortfarande blöder lite. Sköterskan var jätte gullig och hon tyckte själv att de skulle skicka iväg urinen på odling, men då hon inte får avgöra det själv så gick hon till en läkare och frågade. Läkaren undrade om jag tidigare haft njursten, han funderade nämligen på om det kan vara de jag fått. Jag bara kände neeeeej..jag orkar fan inte med mera nu. Samtidigt som jag tycker att det är lite konstig för jag har ingen feber och är inte jätte smärtpåverkad. Lite ont i magen, det drar och molvärker till och från, känner lite ibland att det gör ont mor njurarna..men det kan de ju bero på missfall och blödningen eller att jag ev. är gravid..vilket jag nu tvivlar allt mera på då det blöder så smått. Har inte haft njursten förut.
Berättade naturligtvis om min situation om blödningen och ÄD behandlingen samt att jag ska till Uppsala, så det antecknades. Om odlingen skulle visa något hör de av sig i slutet av veckan.

Under dagen har trycket på urinblåsan varit väldigt påfrestande, men då jag åkte till min syster så har jag inte kunnat dricka stora mängder sura drycker. Men när jag kom hem så satte jag igång och hävde i mig både tranbärsdryck och citronvatten, å följden av det är en massa spring till toaletten.
Det otäcka trycket har lättat, mer tryck för att jag verkligen är super kissnödig, det tråkiga är att jag då ser varje gång att det är blod på toa papperet och lite på bindan..jippi..NOT!!
Fast å andra sidan vore det en lättnad om de kom ut allt nu, då jag ändå små blöder samt tror att det är kört så att vi kan gå vidare och strida för en ny behandling eller få ta till de andra alternativen som vi har. Det här är bara skiit drygt just nu!!

Men snart är det Torsdag, guud va skönt det ska bli att få ett svar ifrån en läkare!



Kram B