Fick äntligen kontakt med reproduktionscentrum under eftermiddagen, tyvärr fick jag/vi ett tråkigt besked. Inget embryo hamnade i frysen, känns skiit jobbigt!! =( Vill bara gråta, men inga tårar kommer.
Idag ruvardag 5, har jag känt mig nedstämd, ensam, spänningshuvudvärk, trött, rastlös och lite illamående till och från.
Sa nyss till maken att det känns nästan värre den här gången, den här jävla väntan på testdagen.
Är rädd för att jag kommer falla väldigt djup om det går åt pipsvängen den här gången också, har ändå byggt upp en förväntan om att lyckas mitt i allt. Det värsta är att det kan vara så att hjärnan bara spelar mig ett spratt, att allt är fejk (biverkningar) som jag upplever, men det jag känner, känner jag så är det bara.
Som jag sa till BM som ringde från Uppsala, så länge jag inte blöder är det väl okej..men önskar att jag kunde slappna av för ett tag och bara vara här och nu. Men nej, så fungerar inte jag. Alltid gå händelserna iförväg, att ha kontroll kallas det visst. Å jag vill inte tjuvtesta..inte än i varje fall, för rädd för att få ett tråkigt resultat. Orkar inte det just nu!
Ang. svamp infektionen av Lutinus så var det helt okej att använda Canesten 1% sa BM, men det känns peppar, peppar bättre. Nått som är positivt!
Kram B
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar