Som sagt var så har vi nu varit till Uppsala, Akademiska och Reproduktionscentrum. Jisses va många frågor vi fick besvara, allt som allt tog det 3 timmar. En timme hos en trevlig kvinnlig kurator, där vi i stort sett fick vända ut och in på oss själva, värsta korsförhöret allt från hur vår barndom varit till hur det ser ut idag, både psykiskt, fysiskt och socialt. Samtidigt så förstår vi ju att det är för att de vill skaffa sig en helhets bild av oss som personer och att allt detta går hand i hand.
Hos läkaren tog det 1,5 timme, hon var jättebra. Så förstående, empatisk, rak och mycket kunnig och rejäl eller hur jag ska uttrycka mig. Jag fick fort förtroende för henne, så gullig, bjöd på sig själv och var personlig. Det som är tungt men bra att höra var väl att min övervikt måste jag göra något åt.
Vi fick inget svar direkt igår om vi var kandidater för äggdonation hos dem. Utan nu ska de gå igenom vad vi svarat på frågorna och journalkopiorna från IVF-kliniken, sedan fatta ett beslut. Sen hör de av sig till oss via brev om hur det blir. Men både jag å maken tyckte att det lät på läkaren som att vi var kandidater för äggdonation. För de sista hon sa var att hon kunde inte se några hinder till att vi inte skulle få stå i kö OM inte kuratorn har något annat att tillägga sa hon..men vi hör av oss till er. Dessvärre glömde vi dock fråga hur lång tid det skulle ta innan vi får svar.
Läkaren rådde oss också om att inte göra fler IVF försök och istället spara pengarna till äggdonation, då det är dubbelt så dyrt att göra mot IVF-behandlingar.
Jag känner mig kluven där, jag vill göra ett nytt IVF försök om vi ändå nu kommer står i kö till donation, tiden går ju och mirakel har skett förr eller hur?! Väntetiden är ca 1 år på äggdonation.
Ringde idag torsdag upp IVF-kliniken och berättade att vi varit till Uppsala och vad som blivit sagt där nere, lovade att höra av mig igen när vi fått svar och vet hur det kommer bli. Var i varje fall välkomna till dem att göra ett nytt IVF försök om vi så önskar.
Kram & Go'natt!! fr B
Jag och min sambo gjorde utredningen i maj 2013. I december 2013 gjorde vi första insättningen, det var pga. att vi var tvugna att vänta in min syster som skulle ta prov nr 2 (ska vara sex månader emellan). Vad jag förstod kunde det gå snabbare om vi ev hade valt en korsdonator för då kan de redan gjort klart alla prover. Men brev fråb kliniken att vi var godkända fick vi ganska snabbt har jag för mig.
SvaraRaderaVi fick besked direkt, eller ja vi var så ofina så vi frågade... men sedan kom det även en bekräftelse via snigelposten...
SvaraRaderaMen visst är det mangling på bedömningssamtalet.... hoppas att ni inte behöver vänta allt för länge... De har ju inte så "många" krav, för vår del var min vikt viktigt.. men den är under deras gräns nu...
Stort Lycka till!!!!!