Tjuvtest RD 13 samt 14 & Födelsedag

Tjuvtestade redan igår, kunde inte hålla mig och dessutom var det en baktanke bakom beslutet. Min känsla den här gången är ju att det inte tagit sig. Men oj så fel jag hade..kul med överraskningar och en väldigt fin födelsedagspresent fick jag idag också.

Det övre testet är från igår onsdag 30/3 och det digitala är från i morse 31/3 =)

Så igår ringde jag IVF i Falun och bokade in en tid till idag för att köpa mig ytterligare ett Intralipid dropp. Så kl.09:30 var jag där och fick droppet i förmiddags, det kändes bra och jag tror och hoppas att detta är till hjälp för oss nu.

Under eftermiddagen ringde jag även till RPC och berättade om det positiva tjuvtestet. BM som jag pratade med blev jätte glad och sa flera gånger "Det är ju helt fantastiskt att det tagit sig igen, va kul! Nu håller vi tummarna för er.." Då blir man allt lite extra glad tycker jag =)

Idag är det RD 14 och jag har inte sett några tecken på blödning än, det känns lovande. Har nog aldrig tidigare skett under denna krokiga och långa resa. Hoppas det håller sig borta!

Jag känner mig lättad och glad men oerhört rädd att det ska sluta som det gjorde i höstas. Försöker att inte tänka så mycket utan bara andas och vara i stunden.
Dessvärre håller jag på att bli sjuk igen, ont i halsen, sjukt trött och huvudvärk..orkar inte!! Å jag som ska börja mitt första sjuksköterskejobb imorgon..så pinsamt att bli sjuk första dagen..hoppas att det är bättre i morgon.

Nu blir det gos med kudden!

Kraam från B

RD 12

Igår rd 11 hade jag molvärk samt att det drog i magen och högg, och extra tryck på blåsan.
Det kändes ännu mera när jag la mig ner, speciellt när jag skulle sova. Sov oroligt under natten, när jag vaknade så kände jag att det drog och högg. Likaså nu idag rd 12..kanske något bra eller så är det blödningen som är på gång. Har dock peppar, peppar inte sett några tecken på blödning ännu, men det är runt ruvardag 12-13 som jag tidigare fått sådana tecken..hoppas naturligtvis att det håller sig borta. Klarar mig utan det, känner oro så det räcker å blir över ändå.

För övrig är jag väldigt trött, ytterst lite känningar i brösten, illamåendet är i princip helt borta..anas lite lätt stundvis. Jag tror inte riktigt på det här, förens jag fått motsatsen bevisad..jag kände så mycket förra gången..visst det behöver inte kännas lika varje gång..men känns som att lotteriet fortsätter, bättre lycka nästa gång.

Det som mal mest i skallen just nu är att mycket av att vi inte lyckas nog beror på min övervikt, har ju hört och läst så himla mycket om det. Det är som om det inte går in i hjärnan, läkarna har ju sagt det till mig att viktnedgång skulle vara på sin plats, men det går liksom inte hela vägen in...jag är så arg och besviken på mig själv å jag grämer mig över vad jag gjort med min kropp. Å hur ska jag hinna gå ner i vikt innan nästa försök...även om vi nu har fina embryon i frysen så går ju tiden och min kropp fortsätter att åldras vilket gör att det bara blir sämre och sämre förutsättningar att lyckas. Fyller ju som sagt 40 år om bara ett par dagar..hemska tanke!
Men jag försöker intala mig om att nu är det bara att kriga på och göra det bästa av situationen om vi nu får ett minus på stickan. Kanske göra ett nytt försök så snart vi kan eller så ta våren och sommaren på mig och motionera av bara faan.
Jag tror också att det kommer bli bättre nu när jag börjar jobba och får in vardagliga rutiner, det har varit dåligt med det då jag bara varit hemma. Så det ska bli skönt!
Börjar jobba 1/4 å nej det är inget aprilskämt ;-) Sjukt nervös, hoppas det blir bra! Det är ett vikariat på en Vårdcentral, mitt första jobb som sjuksyrra, spännande!

Nu ska jag fixa till mig, ska till frissan om ett tag. Måste ju få barret fixat innan jag börjar jobba haha

Kram B

Illamående

Igår när jag och maken var och handlade blev jag så illamående på affären, tack och lov satt det inte i mer än ca 5-10 minuter, sedan var det borta. Men nu är det tillbaka med full kraft, tycker att det brukar hjälpa om jag tar lite salt lakrits, men läst att det inte är bra att äta som gravid..fast nu tror ju jag att jag inte är det..att det bara är biverkningar av hormonerna.

RD 8: Illamående, trött och lite huggande känsla i magen stundvis, kissnödig, ångest.

Ska ta en promenad nu, frisk luft kan också hjälpa mot illamåendet =)

Kram B

P.S
Måste tillägga att jag i natt hade livliga drömmar igen. Drömde att maken gick genom isen och jag slängde mig då ut för att dra upp honom, jag kanande på magen som en säl och gled på min jacka. När jag väl fick upp honom var det inte alls djupt där, typ till knävecken haha så skum dröm men så verklig. Sedan vaknade jag med ett ryck kl.7:30. Gick upp och kissade och tog Progynon, sedan tillbaka till sängen och somnade om efter en stund. Å då drömmer jag om att jag ska bada vid en insjö och att jag krattar botten för den är lite slammig med gamla löv å sånt.  Då får jag syn på en orm i vattenet som jag kastar iväg med krattan flera gånger, försöker få upp den på land men misslyckas å helt plötsligt tappar jag bort den för en liten stund å då hoppar den upp från vattnet och försöker bita mig i benet och så vaknar jag igen..fyy läskiga drömmar!! Hoppas att det är något positivt med alla drömmar. D.S

RD 7

Tusen Tack för ert peppande, det behövs här!!

Å fyy blää, maken hänger tvätt i vardagsrummet och det stinker sköljmedel å jag blir illamående..enligt maken stinker det inte alls, han har haft pyttelite sköljmedel i tvätten säger han. Så mitt luktorgan alltså, de är inte å leka med just nu..kanske är detta ett positivt tecken trots mina mörka och tunga känslor som hänger som ett stort mörkt moln över mig och plågar mina tankar. Usch för denna ovisshet!!
Men läste precis hos en annan go bloggare och ruvarvän att hcg börjar tidigast stiga RD 8, det får mig att känna lite hopp i varje fall. Illamåendet kände jag av igår också men trodde att det berodde på IBS magen.

Idag är det alltså en vecka sedan isättningen och det är väl egentligen nu som de värsta tiden fram till testdag börjar på allvar..huua!!
Varför har vissa sin riktiga testdag på RD 14-15 och vissa på RD 18?!
Akademiska har på RD 18, så i vårt fall har vi testdag den 4 april. Vad är det som skiljer?
När vi gjorde IVF hade vi testdag på RD 14 eller om det var 15..har det något med att göra att det var mina egna embryon då eller?

Funderar på tjuvtest..men nää..håller mig till min födelsedag då blir det ändå ett tjuvtest på några ynka dagar ;)


Önskar er en GLAD PÅSK!!!

Kraam från B

RD 5

Idag har oron och ångesten sköljt över mig om och om igen, känns som att jag dragit nit lotten igen, att det inte tagit sig. Fast det är ju ganska tidigt än, ruvardag 5. Men det känns inte alls så som det gjorde förra gången, kände ju så otroligt mycket då å tidigt. När jag sa detta till min syster tidigare idag så sa hon "det kanske är bra att Du inte känner så mycket än, för det gick ju inte så bra sist.." kanske är så jag ska tänka :-/
Gillar inte när jag får den där inre känslan av att det inte kommer bli något plus den här gången..men nu kan jag i varje fall trösta mig lite med att vi har några fina embryon i frysen som backup. Jag funderar på om det kan vara så att min livmoder tycker bättre om embryon som varit frysta innan isättning. För båda gångerna jag plussat på grav.testen (2013 & 2015) tidigare så har det varit efter jag fått tillbaka embryon som tinats upp.

Förutom ångesten som jag haft idag så känner jag mig mer kissnödig, trött och så har det dragit lite i nedre delen av magen nu på kvällen när jag legat i soffan. Igår och idag har magen varit trög, eller trögare än vanligt..kanske är det något positivt med det eller så är det bara IBS magen som gör sig tillkänna igen. Jag säger som er andra, fyy fanken för denna väntan på testdagen. Det är nog bland det värsta med hela behandlingen, denna ovisshet och som jag inte alls kan påverka.

Ja ni, jag skulle ju inte analysera så mycket den här gången tänkte jag..det går ju inte. Å jag tror vi är ganska likadana där, vi alla som ruvar eller har ruvat. Nog faan känner vi efter lite extra gör vi inte?!
Vilket inte är ett dugg konstigt!! Det går liksom inte att stänga av, är som inbyggt i ryggraden på gott och ont kan jag känna. Jaja nu ska jag gosa med kudden och hoppas på en positivare dag imorgon, med mindre oro och ångest känslor.

Kram från B

Bilden visar embryo utvecklingen

Sex nollade

Som jag skrev här om dagen så ringde jag idag till RPC på Akademiska för att höra hur det gick med de 6 andra äggen som skulle odlas vidare tills i lördags och sedan frysas. Tyvärr var det ingen av dem som orkade med att dela sig som de skulle, de var nollade =(
Kändes lite snopet..men är som sagt väldigt nöjd att vi i varje fall ha 6 fina embryon i frysen =)

Sedan tog jag upp en djup fråga med BM som jag pratade med. Jag kom att tänka på det när vi åkte hem i torsdag ifrån Uppsala, tänk om min make skulle vara med om en trafikolycka (han pendlar  till och från jobbet, sammanlagt 8 mil) och det skulle sluta så olyckligt att han skulle avlida. Hur blir det då med de befruktade äggen i frysen? Får jag då använda dem?
Svar: Nej, RPC tror inte att man får göra så. Både mannen och kvinnan måste vara i livet för att "göra" barn. Dessutom ska mannen godkänna att embryona får sättas in i mig som kvinna. Men BM tyckte att jag skulle kontakta Socialstyrelsen och få ett klart besked, svart på vitt.
Jag frågade om det inte fanns något papper som min make kunde få fylla i och skriva under på att jag som hans fru får använda de befruktade embryona i frysen om något skulle hända han. Men det trodde inte BM.
Det känns faktiskt lite konstigt, varför får man inte det liksom om mannen givit sin tillåtelse skriftligen?! Känner att jag måste kolla upp det här. Det händer ju trafik olyckor dagligen i vårt samhälle..jag vet att jag dragit detta till den yttersta spetsen men frågan är ju faktiskt jätteviktig..i varje fall för mig. Har ni andra tänkt på detta?

Igår kände jag att det drog lite mer än på ruvardag 2 i nedre delen av magen och ilade i ena ljumsken. Känns när jag ligger ner, då drar det lite. Börjar känna det där med dofter igen som får mig att må illa och så känner jag mig tröttare på kvällarna, vilket jag inte brukar göra i vanliga fall.
Men fyy för Lutinus, det rinner verkligen ut ur mig, räcker inte med trosskydd här inte!! Jag undrar om de verkligen hinner göra någon nytta..men hoppas förstås.

Den här gången har jag verkligen en helt annan strategi, jag rör mig mycket mer än vad jag gjort någon gång tidigare efter en isättning. Mådde inte bra i höstas, då låg jag mest hemma och oroade mig för allt eller inget och kände efter till max.

Ibland kan jag faktiskt glömma av att jag är ruvare och ibland sköljer det över mig massor att "hallå du är ju ruvare nu" och i natt har jag drömt en massa livliga och tokiga drömmar. Som att jag och min syster åkte snowboard fast utan brädor..det kallades luft snowboard haha..skit skumt. Jag har aldrig åkt varken slalom eller snowboard men det gick riktigt bra för utom att stanna det var typ livsfarligt. Gud så konstigt man kan drömma ;-)

Brrr..känner mig frusen på eftermiddagarna och kvällen och under natten kommer vallningarna, känns igen sedan tidigare ruvningar. Det är antagligen alla hormoner som spökar.

Nu ska jag gå och ge min make en stooor kram, han kom precis hem ifrån sitt jobb. På tal om jobb så har jag blivit erbjuden ett vikariat på en Vårdcentral som jag tror att jag ska ta. Det är förvisso bara ett semester vikariat men bättre än inget, ska lämna besked imorgon =)
Så pirrigt och nervöst att komma igång och börja jobba och som sjuksköterska nu mer. Men alla har varit nybörjare någon gång.

Kraam från B

Ruvardag 2

Har bestämt mig för att inte skriva och analysera så intensivt som jag gjorde förra gången i höstas när jag var ruvare..få se om jag kan hålla det ;-)

Idag tog jag och maken en stavgångspromenad, då fick jag ont i magen..men tror inte att det var något som påverkade det lilla "fröet"..berodde nog mer på min otränade kropp :-/

I morse tyckte jag att det kändes som det drog lite grann i magens nedre del..men jag kan ha inbillat mig är ju bara ruvar dag 2.

Idag avgjordes ifall någon/något mera embryo kunde frysas, det hoppas vi på!


Trevlig Helg!

Kram från B