Visar inlägg med etikett Blödning. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Blödning. Visa alla inlägg

20 oktober 2019

6 månader senare

Det har gått sex månader sedan senaste uppdateringen här och nej, vi har inte blivit gravida. Det står rätt still eller nja det händer saker det gör det. Men det blir ingen mer återföring detta år.

I våras fick jag tips av en följare om att ta kontakt med Sokolova Gynklinik i Göteborg för att försöka finna svaret till varför vi inte lyckats ännu. Tjejen som tipsade hade likt mig gjort flera behandlingar utan att lyckats, hon hade själv blivit tipsat om Dr Sokolovas Gynklinik att läkaren tänkte och aggerade utanför boxen. Att hon var mycket bra. Just då tänkte jag, hmm..det här låter intressant värt att prova och något jag måste prata med maken om. Efter som vi inte lyckades med vårt sista IVF med eget embryo så var det dags att lämna Livio Umeå, de kunde inte hjälpa oss mera pga att jag fyllt 43 år. Läkaren i Umeå rekommenderade oss att söka oss vidare till Finland för fortsatt ÄD behandling.
Men innan det steget skulle tas så ville vi ju trots allt försöka med de två embryona som fanns i frysen hos Akademiska, RPC. I maj tog jag kontakt med RPC, vi fick en tid i början av juni för läkarsamtal och ultraljud. Vi skulle hinna göra FET innan sommarstängningen. Vi fick träffa
Dr Gudmundsson på Akademiska och jag blev jag väldigt illa bemött pga att jag gått upp i vikt då jag varit sjuk i en utmattningsdepression. Detta har att sina spår, det förnekar jag icke, jag har tröstätit. Läkaren lyssnade inte alls på vad jag sa utan bara körde över mig totalt och undrade flera gånger om jag tappat gnistan för att gå ner i vikt. Samt att jag skulle inte få någon behandling fören efter sommaren, så att jag kunde försöka tappa några kilon.

Jag blev så jävla irriterad, ledsen, besviken och fick ångest när vi åkte därifrån, efter hans dåliga attityd och påhopp. Har aldrig blivit bemött så  som patient i vården innan. Å ja, jag vet att jag är fet MEN det finns en förklaring till det. Som jag dessutom berättade innan han körde igång med sitt.
Jag mår inte så jävla bra och det är inte bara att vara ofrivilligt barnlös, det får ens psykiska mående att skena o storma kan vi väl lugnt säga. Det är så mycket som händer i dessa IVF/ÄD resor, det kan ingen som inte gått igenom detta någonsin förstå. Tyvärr!

Hur som helst detta fick mig att känna att vi skiter i Akademiska och de där embryona. Jag vill aldrig mer träffa denna läkare! Maken tyckte att läkaren var väldigt hård mot mig och förstod min frustration, men han tyckte först ändå att vi skulle ge embryona en chans. Vi kunde ju begära en annan läkare.

Nu kände vi att nu är det läge att vi tar kontakt med Kliniken i Göteborg. Sagt och gjort, fick svar omgående på mitt mejl och de erbjöd ett första möte nästan omgående. Den 7 augusti, kl.15:15 fick vi tid. Så nervöst men också spännande, skulle Dr Sokolova kunna ge oss något svar.
Vi hyrde en privat stuga utanför Kungälv och så valde vi att ta tåget in till Göteborg. Det var typ då när värsta ovädret i hela Sverige var, kvavt, regn, blåst och väldigt kraftig åska som kom och gick.
Så det var ett regnigt och åskigt Göteborg som vi kom till efter lite tågförsening. Vi fick halv sprang till Kliniken efter gps:en för att ta oss till Kliniken som ligger på Västra Hamngatan. Vi kom fram precis klockan 15:15 (jag hade skickat mejl om att vi tyvärr satt fast i Ytterby då taget var försenat, så de visste om att vi kunde bli något sena). Tjejen i receptionen var vänlig och hon frågade om det gick bra att hitta till dem.
Jag minns så väl det första besöket, jag var sjöblöt av svett det verkligen rann av mig och jag kände mig så ofräsch. Men jag kunde inget göra mer än att torka svetten med typ 100 näsdukar och försöka andas. Jisses alltså vilken syn! Dr Sokolova hade under tiden hunnit tagit in en annan patient då hon trodde att vi skulle bli sena, så vi fick sitta och vänta i ca 20 minuter innan det blev vår tur. Det gjorde verkligen inget. Sokolova var mycket bra, hon frågade om hur vår resa sett ut fram till idag. Hon hade fått tagit del av våra journaler då vi hade hunnit skickat ned dem till henne innan besöket. Men hon ville ändå att vi själva skulle berätta om vår längtan och hur det sett ut och vilken hjälp vi fått. Hon skrev ner en punktlista på saker som hon tyckte att vi skulle ta ställning till för att kanske lyckas bli gravida. Hon var mycket vänlig och förstående, en sådan där person som man lätt får förtroende för.

På listan hon skrev till oss stod 1) Hysteroskopi (hur ser livmoderhålan ut finns det cystor, polyper, ärrvävnad, sammanväxtningar osv.), 2) Operation av typ polyp, cysta 3) Vul efter op för att kolla om det finns vätska i äggledare/äggstock om det gör det ny op för att bränna äggledare 4) ERA-test för att få fram ett implantations fönster när min livmoder är som bäst mottaglig för ett embryo eller få svar på om det ens är möjligt för min livmoder att bära ett barn 5) PGS (Preimplantatorisk genetisk screening) hos IVF-Riga. De här punkterna plus några medicinförslag fick vi med oss att fundera på.

Både jag och maken var rörande överens om att en hysteroskopi skulle vi göra, och den skulle vi göra hos Dr Sokolova. Den 22 augusti åkte vi åter till Kungälv och bodde då på ett sunkigt B&B på en Folkhögskola för fredag den 23/8 kl.13:10 hade vi tid hos Dr Sokolova i Göteborg. Den här gången tog vi ett tidigare tåg in för att inte hamna i samma situation igen med förseningar. Innan vi åkte hade jag tagit två cytotec som jag hade fått ordination om att föra högt upp i slidan, för att underlätta undersökningen. Livmordermunnen behöver vidgas så att kameran kan komma in.

Å vet ni, det regnade den gången också..men vi strosade runt och såg oss omkring på allt det fina från pampiga hus, hotellbyggnader, domkyrka, fontäner, blommor och spårvagnar. Otroligt fin stad må jag säga!

Nervös var jag också om det skulle göra ont att göra undersökningen och skulle det finns något där inne som behövdes op bort. Fick bedövning, det sved och spände för Sokolova sprayade med ett bedövningsspray före innan hon la själva bedövningen. Jag blödde mer än normalt också sa hon så hon undrade om jag var lätt blödande..inget som jag vet något om. Kanske är de mediciner som jag tar för blodtrycket eller så har jag tänk på såhär efteråt. Hur som helst väl inne med instrumentet (kameran) i livmodern så såg hon en riktigt stor Polyp som tog upp hela livmoderhålan. Hon sa att det var en av de större hon hade sett. Hon visade oss den, den var verkligen stor. Den satt så illa till att hon inte kunde komma förbi den och se bakom hur den såg ut, det var tätt. Förövrigt var slemhinnan fin. Sokolova försökte suga ut polypen men den ville inte släppa så då satte de på en större sug och försökte igen men Ajjj va ont det gjorde =( Så då slutade hon och sa att hon skulle remittera mig till Kvinnokliniken i Falun för operation.

Då fick jag lite smått panik..och tänkte neej inte op igen. Tog ju bort små polyper hösten 2015 där i Falun. Sokolova gick in på sitt kontor och sa att hon skulle skicka remissen på måndagen. Jag fick ta det lugnt efter undersökningen och sitta i väntrummet ca 20-30 min. Fick dricka ett glas saft för att få upp blodsockret, både sköterskan och doktor Sokolova var ut flera gånger och frågade hur jag mådde. Jag var lite öm i magen, men annars så kände jag inget alls fysiskt. Men ojj va tankarna drog igång, tänk om det var cancer jag fått av alla jävla hormoner?!
Jag frågade sköterskan om jag fick gå in till Dr Sokolova och prata med henne, måste få veta om hon trodde att det var cancer i polypen. Fick gå in och ställa mina frågor, det kändes skönt. Hon sa att cancer var det inte, det ser inte ut sådär. Det är mer likt keso,gryniga liksom. Hon ritade även upp och förklarade noggrant vad hon sett. Hon var inte alls stressad utan tog sig verkligen tid för just mig. Hon sa att jag inte skulle oroa mig, för det var onödigt. Hon skulle skicka remissen och efter op kunde vi boka ett uppföljningssamtal via telefonkontakt om vi ville. Eller höras av på något annat sätt.

Den 28 augusti hade remissen kommit in till Falun, det kunde jag se i min journal via 1177. Den blev bedömd i början av september och jag sattes upp på väntelista till Dagkirurgin för op om ca 1-3 månader. Jag försökte själv skynda på det hela genom att skicka ett meddelande om att min tid var knapp, då jag som sagt fyllt 43 år och fortfarande höll på med ÄD behandling. Fick till svar att de kunde inget göra mer än att sätta upp mig på återbudslistan för op med kortvarsel. Jag höll själv sten koll via in logg i 1177 för att se om någon tid bokats. En kväll såg jag att jag fått en tid i början av oktober, tyvärr var det datumet precis när jag skulle få min mens så jag hörde av mig till KK och frågade om det ändå gick att utföra op under blödningen, Men nej, fick då flytta op ett par dagar framåt, samt att operationskoordinatorn skulle ringa mig ca 1 vecka innan och checka av läget så att op kunde göras som planerat. Måndag den 7 oktober ringde hon, jag hade fortfarande inte fått någon blödning då och kände mig oroad ang detta. Hon sa att jag skulle ringa henne i slutet av veckan så skulle de kolla med doktorerna om det gick att utföra op trots riklig blödning. Min blödning var sen, men det kom pytte lite på onsdagen, så då kände jag jiippi nu kommer den igång. Men nä så var inte fallet, månaden före hade jag värsta synda floden och det höll på längre än vanligt. Men varför ville den inte komma nu då, allt för att det ska krångla. Jag ringde op koordinatorn och sa som de va, jag har en väldigt sparsam blödning, men tänk om den sätter fart under helgen och jag som har första tiden för op på måndag 14 oktober. Hur gör jag då? Hon sa bara kom in som planerat, de ska nog gå bra. Sedan frågade hon en kollega som var i bakgrunden. Hon mumlade också något om att det är bara att komma. Men jag kände mig ändå oroad, så hon sa att hon skulle kolla med doktorerna och om de sa nej så skulle hon ringa tillbaka till mig. Men som tur var fick jag aldrig något samtal.

Så blev det äntligen måndag 14:e oktober och det var dags för op, jag ville absolut inte bli sövd men hade fått info från Sokolova redan där i augusti att det var jag tvungen att vara, det skulle göra allt för ont att vara vaken under op. De skulle behöva hyvla bort polypen då den var så stor.
Grejen var att jag hade aldrig blivit sövd och jag tyckte att det verkade läskigt, tänk om jag skulle få en panikattack där på operationsbordet..fyy!
Jag sa det till alla både läkaren, operationsteamet och narkosläkaren att måste jag verkligen bli sövd, jag vill inte det. Jag är smärttålig. Men inte hjälpte det, vips så var jag inne i dimman. Men guud va fort det gick å bra gick det också, för jag vaknade till liv igen. Då har jag checkat av det på min oros lista typ ;-)
Inte mådde jag så dåligt efteråt heller, inget illamående eller spyor. Bara rejält lullig i huvudet, det var läskigt..som att jag inte var med. Trött. Å senare hemma på kvällen, lite huvudvärk.

När läkaren kom och pratade inför utskrivningssamtalet efter någon timme så blev jag mycket förvånad liksom även hon och hennes assisterande kollega blivit under op. Det fanns ingen jätte polyp, det fanns inget alls!! Mer än en slät fin slemhinna. Den var borta.
Hon frågade om jag hade haft någon kraftig blödning för typ en månad sedan och ja det hade ja ju haft. Så hon sa att jag mycket troligt hade blött ut polypen då, kan vara så att Dr Sokolova faktiskt drog lös polypen när hon försökte avlägsna den också sa hon. Skönt att kroppen fixat det själv då, men lite galet också!

Kikade in i min journal under em när jag kommit hem från sjukan och blev då fundersam över vad läkaren antecknat ang. op. Det står något om att hon orsakat en felgång med ett stift och att assisterande läkare fick ta över och åtgärdar problemet. Sedan händer samma sak igen med kameran...det här gav hon ingen info om till mig muntligt innan jag blev utskriven. Har därför hört av mig till KK och vill ha en förklaring av läkaren vad hon menar och om detta sätter käppar i hjulet för mig för fortsatt ÄD behandling. Varför skriver hon en sak och inte säger något om det?! Fegt gjort!

Fick i torsdags veta av en trevligt BM som ringde mig från KK i Falun om att läkaren var inte i tjänst förens 21 oktober och att jag därför inte fått något svar ännu. BM tyckte också att anteckningen var oklar med vad läkaren menade. Hon tyckte att jag absolut skulle ha ett svar på mina funderingar, det skulle hon också ha velat ha om hon varit mig. Det kändes skönt att höra tyckte jag.

Så det ska bli intressant att höra förklaringen om hon nu hör av sig. Annars hör jag av mig igen, var så säker!

Kraam B

15 april 2019

Det här är ju hopplöst

Sent i fredags kväll utan minsta förvarning så möttes jag av rosa Lutinus blandade flyningar när jag var på toaletten, en stor pöl på bindan. Hade inte fått något tecken på det tidigare under dagen då jag tagit mina Lutinus. Annars brukar alltid "pinnen" bli lite rosa först innan blödningen drar igång.
Men inte den här gången. Tog ett grav.test, det visade minus. Men nu var det ju rätt så tidigt, en hel vecka innan den riktiga testdagen. Så det var ju inte helt säkert kände jag. Å dessutom med utspädd kvällsurin. Det kom färskt klarrött blod på toapapperet efter jag kissat, små, små levrade flagor kom också ut.

Under lördags morgonen kom det mera mörkrött blod, så pass att det kom i bindan. Fortsatte att tog mina Lutinus som vanligt, tre stycken fördelat på min vakna tid som de sagt i Umeå. Blödningen fortsatte under dagen och när jag tog sista Lutinus pillret ca 23:30 så var det ingen tveckan om att det var kört. Nu var blödningen i full gång, syndafloden var här. Så beslutade mig för att det var sista Lutinus pillret som jag tagit för den här gången.

Började söndagen med att ta ett nytt grav.test men även det var helt blankt och den rikliga blödningen höll i sig. Nu började det komma ut levrade klumpar som det brukar göra för mig vid mens.

Faaaaaaan!!! Varför går det inte?? Vad är det för jävla fel på min kropp..vi som fick ett så fint
8-celligt embryo insatt..visst det var vårat eget och det var en ren chansning med denna behandlings omgång. Men när de såg så bra ut så hoppades vi lite extra trots allt.
Visst vi är äldre nu och jag är otroligt kraftigt överviktig så de var inte det bästa förutsättningarna.
Har aldrig börjat blöda så här tidigt före TD i varje fall, det var något nytt.

Jag trodde verkligen att det jag skulle få ett plus på grav.testet då jag kände att det drog, högg i magen, och som om jag hade håll. Samt att brösten var riktigt ömma och värkte. Jag drömde även livliga drömmar unden den första veckan som ruvare. Kändes som ganska tydliga tecken, men ruvardag 7-8 avtog det ömmande brösten och livliga drömmarna. De var helt borta. Å så kom den rosaflytningen ruvardag 11 och allt var över igen. Känns helt hopplöst för oss. Ska det vara så här?

Pratade med Livio Umeå under förmiddagen idag måndag och berättade eländet. Sjuksyrran som jag pratade med ville ändå att jag skulle ta ett nytt grav.test på skärtorsdagen så att vi var helt säkra på resultatet. Jag frågade också om jag kunde få göra ett VUL efter att blödningen avtagit, eftersom jag hade en cysta vid äggplocket. Dr Samir, Livio Falun sa till mig att kommer det en blödning så ska man helst ta en koll efteråt så att man ser att resterna av cystan följt med blödningen ut. Å eftersom det nu kom en blödning så känns det bra att få det kontrollerat.

Livio Umeå ringde nyss och berättade att de skulle boka in mig till Falun för ett VUL den 23 april.

Vår nästa plan är att jag ska ta våren & sommaren till att fokusera på min hälsa och försöka koppla bort tankarna på nästa ÄD behandling. Kanske kommer vi köpa oss en hund, vi får se. Har pratat om det flertalet gånger, kanske är det dags nu.

Ha en skön vår!

Kram B



21 januari 2018

Tummen upp

Det blev en bra teststimulering, vul:et i fredags hos IVF Falun visade en fin slemhinna på 9 mm efter 10 dagar med Femanest 1+0+2.  Så från i fredags tar jag nu 1 tab. Femanest + 1 tab. Provera på morgonen, ska äta dessa i tio dagar sedan ska jag få en blödning. Blödningen ska jag rapportera till Umeå. Det kändes lite konstigt att vara tillbaka på IVF i Falun, vi fick träffa Dr Samir. Hon är helt underbar =) Såg även Dr Staffan halta förbi, han är tydligen igång än trots sin ålder. Han är 70+.

Jag passade på och frågade ang. det här med att vi skulle betala 1000:- för ultraljudet, att vi tyckte att det rimmade illa. Samir sa att så ska det nog inte alls vara, hon sa vi brukar fakturera Umeå det ska inte ni betala. Men hon sa att det kanske gjort om detta så hon skulle kolla med sina kollegor och sedan ringa upp oss. Så senare på förmiddagen ringde en sekreterare från IVF Falun och berättade att det gjort fel i Umeå, och att vi inte alls skulle betala ultraljudet själva. Så det lönar sig att stå på sig och kolla med flera om det verkligen stämmer det man själv tycker låter orimligt.

Ha de gott!!

Kram från B

14 januari 2018

Blöding + hormoner

Blödningen kom i veckan och då blev det dags att inta hormoner för att  dra igång teststimuleringen.
Den 19 januari blir det vul på IVF i Falun.

Å detta är så retsamt, irriterande..att vi måste betala ytterligare 1000:- för att göra detta ultraljud. Om vi åkt till IVF Umeå så hade vul:et ingått i behandlingen (alltså i det vi betalar för själva donations behandlingen). Men när vi väljer att göra det hemmavid får vi lov och betala för det. Dessutom fick vi inte gå till vårt landsting då vi gör denna behandling privat nu.

Inte har vi fått någon information om detta heller ifrån IVF Umeå om att vi skulle få betala ultraljuden utöver eftersom vi inte kunde komma till kliniken för enbart dessa undersökningar..dåligt!
Det är ju inte så att vi inte har råd och så med ultraljudet, men information om detta hade ju inte varit fel anser vi, jag och min make. IVF Falun kunde väl ha bjussat på dessa ultraljud, de är ju faktiskt samma koncern som IVF Umeå & IVF Sverige..så tycker jag och maken =(

Femanest gör min mage gasig och så mår jag lite illa ibland eller så är det bara min IBS som spökar svårt att veta.

När det blir "skarpt läge" som läkaren i Umeå sa så kommer jag även att få ta en spruta för att stänga av mina äggstockar helt inför donationen, inget ska få störa. Tror att jag skrivit om det tidigare här.


Kram från B


13 december 2017

Test stimulering

Efter mer än två veckors försening så kom äntligen min blödning, men det gjorde att vi inte kunde starta någon test stimulering detta år. Utan jag får vackert vänta tills nästa år och nästa blödning då kör vi igång och testar hur bra min kropp svarar på hormonerna som jag fått utskrivna från Umeå.

God Jul!!!


Kram från B

26 februari 2017

Å så kommer det..

Lite bruna flytningar..det är sig likt..blir så ledsen, frustrerad och väldigt besviken. VARFÖR???
Efter varje gång jag fått ett plus på grav.stickan händer samma sak =(
Försöker tänka positivt..men de är faan inte lätt!!!


Kram B

20 januari 2017

Nu hoppar vi på tåget

Idag kom min blödning så imorgon börjar jag med Progynon, 1 på morgonen och 1 på kvällen.
Dag sex ökar jag upp till 2 på morgonen och 1 på kvällen. Å den 3/2 blir det VUL (ultraljud) på Akademiska.

Har fortsatt att gå på kinesisk akupunktur var iväg igår kväll och fick nålar, har bokat ytterligare en tid om två veckor. Det blir sista gången, innan isättning.

Det är läskigt att vara igång igen..men också spännande. Ska försöka att inte analysera så värst mycket denna gången..utan lägga fokus på min arbetsträning som sjuksköterska. Kommer naturligtvis att bli svårt men gör så gott jag kan.

Håll gärna en tumme eller två för oss.

Kram från B

16 november 2016

2017

Min kropp har bestämt att vi inte kommer göra något nytt försök i år utan tidigast i Januari 2017.
Jag har helt plötsligt fått oregelbundna blödningar, så idag var det tydligen dags för en blödning igen tyckte kroppen min. Enligt mina beräkningar utifrån sista blödningen så kom det en vecka för tidigt denna gången. Så jag ringde akademiska o Reproduktionscentrum och frågade om vi skulle hinna göra någon ny behandling innan de stänger för jul & Nyår..men nix de hinner vi inte så därför blir det tidigast i Januari.

Det känns bra men också tråkigt..bra för att jag kan fortsätta fokusera och stärka mitt mående både fysiskt och psykiskt, men tråkigt att vänta och aldrig komma igång börjar jag känna nu.

Eftersom jag fortfarande är sjukskriven så har jag fortsatt med att försöka styrketräna varje dag i ca 40-50 minuter. Jag hoppas på att få börja arbetsträna inom kort, kommer då trappa ut min sjukskrivning.

Från det ena till det andra guuud va sjukt fina barnkläder det finns..såg något ursött på Lindex igår när jag å maken var till Kupolen. De hade klätt en liten barnprovdocka med svarta kängor, jeans med hängsler som hängde efter sidorna, en blåaktig tröja med en prickig fluga påsydd, och så en smårutig kavaj och en gubbkeps i likadant tyg som kavajen. Det var verkligen hur fint som helst!!!
De skulle jag ha köpt om jag hade en liten kille =)



Kram från B


Bilden är lånad från Cthmini



25 oktober 2016

Inte än

Jag hade tänkt att dra igång äggdonationskarusellen vid månadens blödning. Igår morse kom blödningen men jag bestämde då tillsammans med min man att vi skjuter på det hela ett tag till. Jag är inte redo än. Jag hoppas att jag känner mig redo om ca en månad, jag vill så gärna försöka innan året är slut..men jag tycker det är viktigt att jag må både psykiskt och fysiskt bra innan vi ger oss in i karusellen igen.

Kram // B

21 september 2016

Cellprov

Efter måndagens cellprovstagning hos BM på VC så började jag blöda. Först tänkte tja det är väl sånt som kan hända, det kom bara lite..men senare så ökade det och jag började blöda som när jag har mens. Igår tisdags blödde jag något mera, och idag onsdag blöder det mer och det kommer små klumpar. Så oroande!! Har aldrig tidigare varit med om detta efter ett cellprov. Så igår ringde jag akademiska och frågade om det här, men fick bara till svar att det är normalt att blöda lite..LITE..det är ju som om jag har mens. Så blöder det lika mycket imorgon också tänker jag ringa till BM på VC..för jag ska inte ha min mens än, ca 2 veckor dit. Akademiska hänvisade mig dit då de var en BM på VC som tog cellprovet. Visst jag har säkert sköra slemhinnor och livmodertapp och speciellt efter alla hormoner som jag tagit, som även Akademiska sa, men detta bekymrar mig..kan det vara nya polyper eller kanske cystor som spökar?!

Imorgon bitti ska jag till VC och ta blodprov för och kolla hur järnvärdet ligger. Det är säkert bra nu, men jag är fortfarande trött. Vissa dagar tar jag mig knappt ur sängen, helt kraftlös och matt. Kan sova flera timmar, helt sjukt hur kroppen kan reagera på långvarig stress.

Nu ska jag försöka läsa en bok som jag lånat på bibblan, koncentrationen är det nämligen lite si å så med. Å så måste jag dricka lite mera vatten för snart ska jag fast fram tills blodprovet är taget imorgon å då blir man ju extra törstig bara för att man inte får dricka något haha :-)

Kram från B

18 april 2016

Ny vecka & nya möjligheter

Pratade nyss med Akademiska och bokade av besökstiden på onsdag. Istället bokade jag in en telefonkontakt med läkaren som jag/vi skulle träffat. Blödningen kom igång sent lördag eftermiddag, så nu hoppas jag att allt kommer ut, när det nu blev som det blev.

Igår söndag var en tung dag, väldigt deppigt och tårarna var inte långt borta, men idag känns det något bättre. Det går lite upp och ner, många tankar som går runt nu. Sover inget vidare bra, fast jag är trött. Ska försöka lägga mig på spikmattan ett tag snart, men tycker det gör så ont så jag kör med en handduk ovan på :)

Beställde en tid hos husläkaren på vårdcentralen då jag vill ta nytt TSH prov samt kolla om jag har B-vitamin brist, fick inte tid förens 26 maj..hmm..känns långt bort. Så ska försöka ändra till en telefonkontakt där med, för behöver ju inte träffa läkaren utan mer diskutera med honom om att jag vill få en ordination och få gå på labb och ta blodprover. Så just nu väntar jag på att vårdcentralen ska ringa upp. Alltid denna ständiga väntan överallt..suck!

Har hört mig för om akupunktur och de jag varit i kontakt med tycker att jag/vi ska vänta till hösten med att göra en ny isättning. Då vi nu provat flera gånger och det slutar som det gjort, så tror de att min kropp behöver längre tid på sig för att byggas upp/balanseras och att jag troligen skulle behöva ta till örter fram tills det är dags för isättning.  Det låter dock som det också kommer bli dyrt, då en behandling kostar mellan 400 - 700:- beroende på vem man bestämmer sig att gå till.
Jag har varit noga med att kolla om de tidigare behandlat tjejer/kvinnor med barnlöshet och vad de fått för resultat. Alla de som jag kontaktat har mer eller mindre behandlat detta, och dessutom haft goda resultat. Men allt är ju individuellt, finns inga garantier att just jag kommer lyckas bättre efter att jag fått akupunktur, men jag är villig att prova.

Har också läst att är man yngre och problemet som man har är "färskt" så tar det inte lika lång tid att behandla samt att det kan ge ett bättre resultat. Så till och med här är jag lite försent ute alltså, men jag tänker nog ändå prova. Försöker greppa varje litet halmstrå nu igen, som jag gjort flera gånger tidigare. Jag ger inte upp!!! Jag har något/några år på mig än, innan jag tycker att det börjar bli "fel" att skaffa barn. Jag tycker att man får inte bara vara egoistisk och tänka på sig själv man måste faktiskt tänka på barnets situation också..jag menar jag har nyss fyllt 40 jag skulle inte vilja bli mamma när jag är 50. Jag tänker stackars barn som får så gamla föräldrar, inte okej att vara typ 70 år när barnet fyller 20, fyy! Jag måste vara realistisk också, fast det kommer göra skit ont i hjärtat den dagen detta beslut måste fattas om vi inte lyckats bli föräldrar. Å dessvärre känns det som den dagen närmar sig med stormsteg. Att bli mamma vid 45 års ålder är nog min maxgräns tror jag. Jag ska ju orka med att vara mamma också, leka, skutta runt och hitta på små bus med barnet. Så vill jag har det i varje fall!

Kram från en funderare





16 april 2016

Om ni vill

Har nu skapat en mejl adress om ni vill mejla mig om typ akupunktur eller andra saker. Då kan ni skriva till: darrosoraldrigdor@outlook.com
Men jag ber er att inte röja min identitet här på bloggen, önskar att få vara anonym, vilket även gäller er som eventuellt känner igen mig och vet vem jag är bakom blogg-namnet!! Jag hoppas att ni kan acceptera det.

För övrig så försöker jag se framåt och hoppas att det ska bli så bra som möjligt. Jag, eller snarare VI, ger inte upp hoppet än, har som sagt 6 embryon i frysen =) Få se vad de kan ta oss.

I eftermiddags började jag blöda lite mera än tidigare, men tycker fortfarande att det borde komma ut mera, så som klumpar å så. Det gjorde det förra gången i varje fall, i höstas. Har som sagt tiden på onsdag kvar hos läkaren på Akademiska. Så få se hur det blir, om vi åker eller om jag bokar om det till en telefontid med läkaren istället.

I början av maj är det dags för mammografi, brevet damp ner i början av veckan. Snacka om att de är ivriga, fyllde ju nyss år ;) Men det är jättebra att man får gå och kolla tuttisarna, speciellt efter att jag såg artikeln på Barnlängtans Facebook sida om att infertila kvinnor har större risk för att få bröstcancer..huuua ligen va otäckt!!! Så nu är jag faktiskt lite orolig för det  :-/
Har ju käkat hormoner i få se nu..sex-sju år till och från.


Vi hörs!

Kram från B




12 april 2016

Ett svagt plus


Morgonens grav.test visade fortfarande ett svagt plus (bilden är tyvärr väldigt suddig) hCG:t  verkar fortsätta att släpa. Så fortsätter med medicinerna och att tar ett nytt test endera i morgon eller på torsdag. Inge vidare fart på blödningen är det än heller, det kom lite mer blod igår kväll när jag torkade mig, men blir inte mer än så. Samt att jag hade lite mensvärk då, så jag trodde att nu kommer blödningen igång på allvar..men nää. Inget hände och idag har det mest bara kommit brunt klet, blandat med Lutinus och mensvärken är borta.

I morse när jag vaknade samt under dagen så har brösten ömmat och gjort ont, jag har mått illa av dofter och magen har känts väldigt uppsvälld, jag har fått akne i ansiktet,
 yr och känslan av att ständigt känna sig kissnödig mest hela tiden håller i sig också..dumma hormoner som ger en sådana här biverkningar. Ikväll har jag varit lätt irriterad på maken också..stackarn!

Har fått en tid för ultraljud nästa vecka på onsdag 20/4 på RPC, om blödningen kommer igång av sig själv innan så åker vi nog inte dit. Men jag har dock några frågor till läkaren som jag skulle vilja ha svar på. Idag kom det över mig..varför ska vi vänta ända till hösten..tiden går ju och kroppen slutar ju inte åldras..så om läkaren godkänner så vill jag att vi gör ett nytt försök innan sommaren om det hinns med innan kliniken stänger för semester och så.
Dessvärre är inte maken helt säker på att han vill det, han tycker att en paus vore skönt..så övertalning är det nu som gäller här. Men vi har kommit överens om att vi först ska höra vad läkaren har att säga innan vi bestämmer hur vi gör.

Är lite orolig för att jag kommer ev. behöva Cytotec igen för att få igång blödningen, men det var ju inge svårt att ta dessa vaggisar och jag blödde inte speciellt mycket efter att jag tog dem i höstas, men å andra sidan hade jag då redan blödigt ut en massa klumpar tidigare under veckan innan jag fick medicinen av läkaren på RPC. Fick dem mer för att jag hade rester kvar då =(

Vi hörs snart!

Kram från B

11 april 2016

Tillbaka till ruta ett

Dagens grav.test visade ett svagt plus och det digitala har sjunkit till Gravid 1-2, så nu inväntar jag blödningen. Hoppas att det kommer igång av sig själv när jag slutar med Progynon och Lutinus. Nu vet vi åt vilket håll det bär av.

Det blev ingen bebis den här gången, året heller..förvånad?
Nää, det är ju som vanligt känns det som, vår vanliga otur tycks hålla i sig. Det kanske är tänkt att vi ska bara vara vi två i det här livet..inte meningen att vi ska få äran att bli föräldrar.

Men som jag skrivit förut..Vi kämpar/krigar vidare!!! Har ju sex stycken eskimåer i frysen på Akademiska, de måste vi verkligen ge en chans först innan vi lägger oss ner. Så till hösten tar vi nya tag och hoppas att just vårt "Guldägg" finns där i frysen.

Nu blir det fullt fokus på viktminskning, det kommer bli tufft..men jag vet att jag kan om jag bara ger mig tusan på det. Har gjort det förr!!

Väntar på att Akademiska ska ringa så att vi kan få ett svar på om vi ska komma ner till dem eller inte.

Blöder fortfarande lite, när jag torkar mig. Men det är mest brunt som kommer ut, inte kommit igång som det gjorde förra gången. Missfallen är tydligen olika från gång till gång. Förra gången i höstas var då så läskigt och obehagligt, så vill vi inte ha det igen.

Nu har jag pratat med äggdonationskoordinatorn/BM (gulliga Maj-Britt)..hon sa att så länge som det är ett positivt test så ska jag fortsätta med mina mediciner, spelar ingen roll hur svagt eller starkt testet är. Så då gör vi väl så då!

Ska ta nytt grav.test på onsdag och ringa upp henne igen, få se om det då är helt negativt då. Vilket det borde vara. Struntar i att ta ett hCG-prov hos IVF i Falun, då det känns onödigt just nu.
BM tyckte inte om de där digitala testen som visar veckor, hon sa att de är så missvisande och gör er bara mera förvirrade..det handlar bara om positivt (+) eller negativt (-) i detta läge. Hon förstod inte varför dessa tester existerade på marknaden och tyckte inte att man skulle ta sådana. Hon sa att vem säger att dessa tester är mer tillförlitliga och att de fungerar som de ska samt vilken vecka ni är i?!
Kan faktiskt hålla med henne om det till viss del, men ändå kan jag inte låta bli att ta dessa digitala Clearblue test. Får kanske tänka om där å enbart satsa på test som visar +/- hädan efter, de är ju också något billigare än de digitala. Mycket testande har det blivit denna gången, dyrt med andra ord..men ändå värt det.

Tusen Tack för alla hållna tummar, tår och tassar! Ni kan släppa dem nu för den här gången och vila upp er till hösten, då vi tar nya friska tag och behöver dem igen =)

Vi hörs snart igen!

Kram från B










9 april 2016

Tydligt

Kunde inte låta bli helt enkelt, blev ett test idag också. Å för mig kan det inte bli tydligare, det är ett plus oavsett styrka på det..men tycker att det nog blivit lite starkare än för 11 dagar sedan. Svårt att se å andrasidan, det har så mycket med ljuset å mobilkameran att göra. Eller vad tycker ni, nog är det väl ett tydligt plus???

Tycker det är fel av Clearblue att de skriver i bi packsedeln och visar små bilder på hur tydligt pluset kan visa sig när det ändå längst under står med fetare stil att det spelar ingen roll hur svagt eller stark pluset visar sig, du är ändå "Gravid". Väldigt dubbelt på något sätt! Eller vad tycker ni?
Detta gör säkert fler än mig nojiga och jag kan inte låta bli och håller på å jämför med deras bilder..å då är inte mitt plus lika starkt framträdande som bild c, vilket betyder att hcg inte är tillräckligt högt i min urin...usch å fyy!!

För mig är det här testet positivt, oavsett styrka på pluset..JAG ÄR GRAVID!!! =)

När jag kissade och tog dagens första Lutinus, så kom det lite brunt på papperet, kommit brunt klet på bindan i natt också. Läste igår kväll på nätet att om man blöder så kan man låta bli att föra in Lutinus applikationen så långt in/högt upp i slidan. Det kan reta slemhinnorna och det kan vara därför man blöder. Slemhinnorna är ju väldigt sköra efter alla slidpiller som man tagit å tar.
Så nu testar jag detta få se om det kan förändra något. Har alltid varit så noga med att föra upp Lutinus så långt upp det gått, nästan så applikationen försvunnit in i kroppen *hahahaa* =D

Nu tänker jag njuta av mitt plus och be för att det inte blödningen ökar i mängd!

Å Tusen Tack för era peppande kommentarer, de betyder väldigt mycket för mig ska ni veta!
Än ger vi inte upp hoppet om detta, även om det är psykiskt påfrestande.

Kramar från B






8 april 2016

2 - 3

Grav.testet idag visade Gravid 2-3, så endra släpar det eller så sjunker hcg-hormonet. Dessvärre tror jag på det sistnämnda. Lutinus "pinnen" blev helt mörkbrun röd av blod...då var man på väg ner i det svarta hålet igen då :,(
Tog även en papperssticka ( grav.test), å strecket var sååå svagt..så nog är det något som är fel allt!! Fast som sagt de testen är himla dåliga tycker jag!

Visst ska väl inte kasta in handduken än..testet är ju positivt än å det kommer ju bara blod blandat lutinus klet påtoapappret det rinner ju inte ner i toan som när jag har mens, å inga klumpar..inte än. Men det är så jävla tråkigt att det ska vara så här, därför tappar jag fotfästet. Jag vet jag kan inget göra utan bara hänga med i det som händer just nu. Kroppen bestämmer hur detta ska sluta.
Kan inte låta bli å små springa in på toa bara för å kolla bindan och torka mig lite. Ena gången är det lite ljustrött andra gången mer brunrött med lutinus klet, stundvis inget alls...suck!! Ogillar detta skarpt!! ;,(
Det varierar i färg och volym från gång till gång.

Tar nytt test på måndag som bestämt från Uppsala. Hoppas att det visar något glatt, skulle verkligen behöva det nu!

Kram B

7 april 2016

V.6 (5+3)

Ja men då blöder jag igen då, inte jätte mycket men ändå så passa att det kommer lite på bindan. Det är ljusrosa/rött, ibland mer åt det brun rosa/röda hållet..jävla trök!!
Fattar inte varför det tycks hända omkring samma tidpunkt hela tiden, sker ju precis när jag gått in i v.6.. å nu är det tredjegången det händer. Eller i varje fall andra gången som vi gjort ÄD-behandling. Jag funderar på vad som är så fel, det är som att min kropp stöter bort embryot precis när det har fäst.. Men hallå, alla 3 donerade embryona kan det ju inte vara fel på som jag fått tillbaka..det måste ju vara något i min livmoder som är ogynsamt..lär aldrig få något svar på detta men nått är galet!! Blir så himla ledsen, arg , besviken och trött..varför ska det bli så här varje gång??!

Vi hoppas ju att blödningen ska avta naturligtvis, men just nu är det lite tungt! Speciellt varje toa besök är en pina nu, har det kommit något, hur ser det ut, är det mycket..ja ni vet nog hur det är!
Imorgon blir det tame tusan ett nytt grav.test, ett digitaltest för att se om det slagit om till 3+ eller om det har stannat av. Men å andra sidan så släpar ju hormonet hcg efter i kroppen så det kan ju ge fel svar som BM sa vid RPC i måndags. Det var därför jag ska ta ett nytt test på måndag, en vecka efter testdagen..men det blir ett imorrn ändå och ett på måndag. Å så vill jag ha en tid för vul snarast, men de kan ju inte se så mycket än..men de borde ju se om det är ett missfall på gång eller?

Nu blir det soffläge resten av den här dagen, få se om det kan vara någon hjälp!

Kram från B

4 april 2016

RD 18 = Blödning

Vaknade tidigt av att jag var så kissnödig som alla andra mornar den senaste tiden, det som skilde sig åt mot de tidigare mornarna var att det rann ut lite blod i toan..kissade i lilla plastmuggen torkade mig och på toapapperet kom det klarrött färskt blod..faan jävla skit kropp!!!

Gick ut i köket tog grav.testet och det visade positivt..tog till å med en liten papperssticka bara för att, å strecket hade blivit starkare och syntes tydligare med blotta ögat. Det digitala visade Gravid 2-3 veckor.

Men det känns inte kul att blöda, dessutom färsk klarrött blod =(
Ringde RPC före lunch och berättade att jag fått en blödning. BM som ringde upp sa att jag skulle fortsätta med mina mediciner (Progynon + Lutinus) och ta ett nytt grav.test om en vecka och ringa dem och förmedla resultatet av det testet. Så det är bara att avvakta och se vad blödningen tar vägen, hoppas, hoppas det avtar!

Det känns i varje fall tryggt och lite hoppfullt att veta att vi har 6 embryon i frysen, och att det ev. finns möjligheter till ett nytt försök. Pratade också med BM om när ett nytt försök skulle kunna bli aktuellt tidigast, hon sa att läkarna vill helst att kvinnan ska ha ett par blödningar emellan. Så då blir det inte förens efter sommaren i vårt fall. Det känns långt, men det kan vara bra också för både kroppen och psyket.

Men vi fortsätter hoppas att lilla "fröet" håller sig kvar och att blödningen avtar.

Kram B




9 februari 2016

V.11

Pratade med RPC och det var helt normalt att få en blödning då slemhinnan i livmodern är tunn och skör av Synarelan. Man går liksom in i klimakteriet när man använder nässprayen sa BM.
V.11 blir det ev. äggplock, om allt ser okej ut och så vidare, det är mitten av mars. Så spännande!
Men också nervöst på många sätt och vis. Det kan hända så mycket, så som att vi får få ägg, dålig kvalité, omogna, utebliven befruktning, delar sig inte som de ska..finns hur många faktorer som helst som ska klaffa och som kan gå helt åt skogen. De är oroande =(
Känns väl som vi varit med om det mesta på det planet..mycket otur har det varit. Så rädslan finns ju att det ska fortsätta i den banan..men jag hoppas att det ska gå bättre. Hoppet överger jag inte!

Mitt ena öga är rosa/rött, vet inte om det beror på torra slemhinnor pga. nässprayen eller om det är en infektion. Jag har linser, kan bero på det också. Har i varje fall köpt ögondroppar, två sorter..testat med en sort i nån dag, men ingen bättring. Så idag fick maken gå in och köpa en oljebaserad för torra ögon få se om det kan hjälpa. Har också bokat en tid till min optiker på torsdag. Han borde ju veta vad som hänt. Hoppas det inte är något som måste opereras å så..det tycker jag är läskigt. Är faktiskt lite orolig..man ska vara rädd om sina ögon..å jag har slarvat med att byta månadslinser, haft dem längre än en månad. Fyy på mig, inte bra!!

På fredag blir det ny jobbintervju för ett ev. vikariat..spännande! Men nog är det pulshöjande att gå på intervjuer..det är faktiskt som att sälja in sig.."Här är jag och jag är bäst, välj mig för att.." ja lite så är det faktiskt.

Kram B

11 januari 2016

Tänkt om

Ojj, va snö det kommit och mer ska det bli..å kylan kommer tillbaka också sägs det. Igår blev det ingen promenad på grund av oplogade vägar, ingen lust att pulsa i snön..
Blev mest en inne dag, städade bort det sista av julen och så. I kväll ska jag på ljusbehandling till IVF Falun, det ska bli skönt. Brukar sova bättre efter det, fast jag drömmer mycket livligt också. De är en biverkan, men de är helt överkomligt.

Jag har under helgen tänkt om ang. mitt försök att gå ner i vikt. Jag ska fortsätta att äta soppluncher under veckodagarna måndag till fredag och så äter jag mer vanligt under lördag & söndag. Jag provar få se hur det går, är bara lite rädd för att jag kanske tröttar ut mig själv och blir jätte less på soppor. Men jag har idéer på flera olika sopprecept som jag ska prova, de flesta har jag hittat på nätet. En del improviserar jag fram själv få se hur det blir =)
Soppa är relativt billig mat också, det är positivt! I lördags så var jag och maken till Ö&B och köpte lite små prylar, jag köpte en förpackning med Naturdiet, de var extrapris. Blev inspirerad då någon av er blogg läsare kommenterat att ni bytt ut enstaka måltider med Naturdiet och gått ner i vikt med hjälp av det. Egentligen är jag lite emot de där viktminskningsprodukterna, jag vet inte om jag tror på dem fullt ut..tror nog mest på att förändra sin kost och träna mera..MEN kanske kan det vara en spark i arslet i rätt riktning så att man blir inspirerad att fortsätta kämpa. Stod på Naturdiets hemsida att den produkt jag köpte på Ö&B är en snabbstart på viktnedgången om man byter ut alla måltider och  tar 5 påsar om dagen i två till tre veckor. Men eftersom förpackningen innehåller 12 portioner så räcker den ju bara i 2 hela dagar, så det får vara. Jag byter ut ett mål om dagen, det får räcka. Jag tänker också på hur min mage/tarmar kommer reagera, endera blir det katastrof eller så händer inget speciellt.

Idag måndag ska jag ringa Reproduktionscentrum och berätta att jag fått min blödning, så att de kan ha lite koll på det inför den ev. behandlingen. De ville att jag skulle höra av mig när den kom.

Kram från B