Någonting är galet fel..tog ett grav.test i torsdags eftermiddag då jag under dagen känt en oroande känsla i magen, som om att mensen var på väg.Som ett slag i ansiktet, en rak höger möttes jag av ett klart och tydligt fett minus. ???
Men min goda känsla då, å ömmande bröst som dessutom vuxit samt ingen blödning..vad betyder det här???
Tog ytterligare ett test ihop om att det första visade fel, men nej det andra testet gav samma resultat.
Beslutade mig för att vänta och ringa Akkis och ta ett nytt test på morgonurinen på fredagen. Sagt och gjort men även de var minus.Fattar verkligen ingenting. Det som känts så bra och allt. Tjii fick jag. Så under Fredagen ringde jag RPC och BM som jag fick prata med var mäkta förvånad och var iväg och rådfrågade läkare. De fattar verkligen inte heller hur jag kan ha fått ett minus redan men ingen blödning..BM frågade om jag verkligen tagit rätt test så det inte var ett ägglossningstest så lätt att man tar fel sa hon. Men nej det har jag inte gjort. Hon frågade vidare om grav.symtom och om de avtagit..men nej brösten är hårda å ömma samt större..kan förvisso vara av medicinerna sa hon och det kan de ju vara. Har ingen smärta i varken magen eller ryggen. Allt är bara jätte konstigt.
Vet inte vad jag ska tro..oroar mig lite för vad som ska hända här näst och var sitter embryot, blir det skrapning eller operation. Eller finns det ett tickande litet hjärta där inne ändå, fast hcg:t är så lågt att det inte längre ger utslag på grav.testet???!
Konstigt nog finns den där "braiga" känslan i kroppen kvar..varför finns den där om allt har gått åt helvete igen??!
På tisdag får vi nog svar på allt för jag ska då på vul till Akkis på förmiddagen. Hoppas naturligtvis på ett positivt svar!
Jag har redan börjat tänka på reservplaner som alltid. Har förvisso två embryon kvar i frysen, som vi hoppas på, men tanken på att fara utomlands finns.
Återkommer så snart jag vet något.
Kraam från B
Visar inlägg med etikett Tidiga Tecken. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Tidiga Tecken. Visa alla inlägg
12 mars 2017
24 februari 2017
"Små lätta moln på min himmel...lalalaalllaa..."
Kan inte beskriva känslan..men jag har känt "DET" sedan dag ett, det känns helt annorlunda mot tidigare isättningar. Det är en underbar känsla inombords, det liksom bubblar och svämmar över av glädje allt känns lätt och så behagligt. Så igår tjuvade jag och fick snabbt en starkt och fint plus på grav.stickan. Sååå himla skön att få denna bekräftelse svart på vitt att det var/är som jag känt/känner. Kroppen är verkligen fantastisk på både gott och ont. Nu hoppas jag att det fortsätter kännas så här bra och att det är vår tur nu!
Ringde Akkis tidigare idag och de ringde upp nyss, så den 21 mars ska vi på ultraljud då är jag i vecka 8 och de kan då se hjärtfrekvens. Måtte allt gå vägen!!
Jag tror starkt på den kinesiska akupunktur och medicinsk yoga..det är ju liksom bara de som är direkt annorlunda sedan förra gången. Min viktnedgång gick ju åt fanders =( Samt att jag mår bättre och bättre dag för dag, det har stor betydelse och att jag kan sova igen utan att ligga vaken hela nätterna. Visst tar jag insomningsmedicin då å då fortfarande, men det ser jag som helt okej.
Jag tänker fortsätta ta dag för dag och vara här och nu, fokusera på min arbetsträning och det vardagliga livet.
De symtom som jag märkt av är mer kissnödig, ömmande bröst, flytningar och trötthet. Inga tecken på blod när jag tar eller tagit Crinonen =)
Den här gången vet inte mina föräldrar om något, bara min syster. Vi tänker fortsätta hålla det för oss själva ett bra tag till. Eftersom jag redan är en "tjockis" så kommer det ju inte synas på mig så tydligt som hos andra som är normalviktiga om magen börjar puta ;-)
Trevlig Helg!
Kraam från B
Ringde Akkis tidigare idag och de ringde upp nyss, så den 21 mars ska vi på ultraljud då är jag i vecka 8 och de kan då se hjärtfrekvens. Måtte allt gå vägen!!
Jag tror starkt på den kinesiska akupunktur och medicinsk yoga..det är ju liksom bara de som är direkt annorlunda sedan förra gången. Min viktnedgång gick ju åt fanders =( Samt att jag mår bättre och bättre dag för dag, det har stor betydelse och att jag kan sova igen utan att ligga vaken hela nätterna. Visst tar jag insomningsmedicin då å då fortfarande, men det ser jag som helt okej.
Jag tänker fortsätta ta dag för dag och vara här och nu, fokusera på min arbetsträning och det vardagliga livet.
De symtom som jag märkt av är mer kissnödig, ömmande bröst, flytningar och trötthet. Inga tecken på blod när jag tar eller tagit Crinonen =)
Den här gången vet inte mina föräldrar om något, bara min syster. Vi tänker fortsätta hålla det för oss själva ett bra tag till. Eftersom jag redan är en "tjockis" så kommer det ju inte synas på mig så tydligt som hos andra som är normalviktiga om magen börjar puta ;-)
Trevlig Helg!
Kraam från B
6 april 2016
Grå och regnig aprildag
Inget vidare april väder här i Dalarna just nu, regnigt och grått. Men efter regn kommer sol och då exploderar naturen på gott och ont! Det är trevligt för det blir så grönt och fint då, men usch för all pollen som bildas och svävar runt i luften.
Svävar ja, jag svävar också lite upp och ner. I måndags blödde jag lite under hela dagen. Igår tisdag kom det ljusbrunt Lutinus klet på förmiddagen och klara flytningar på kvällen. Idag har jag inte sett någotdera på bindan eller toapapperet, bara en liten knappnålsstor brunrosa prick på Lutinus "pinnen" nu på eftermiddagen när jag tog min andra Lutinus för dagen. Så jag hoppas och ber att det inte kommer mera blod nu!
För övrigt är jag enormt trött, sover gärna en stund på eftermiddagen nu när jag varit hemma och varit förkyld. Dock svårt att sova på natten =(
Brösten ömmar till och från, liksom illa måendet som kommer å går. Känslig för dofter så som sköljmedel, parfymer, fotsvett och duschtvålar. Måste också äta i tid annars blir jag illamående, blir också illamående ca 30-60 min efter jag ätit ibland. Å när jag ska sova på natten, kan jag inte ligga på sidan...konstigt!
Jag skrev ju att jag skulle börja jobba på en vårdcentral, det har blivit lite förändring där. Har sökt en massa andra tjänster och i måndags och igår har jag blivit uppringd och kallad på anställningsintervjuer. Har hela tre stycken nästa vecka, måndag, onsdag & fredag..wow!! Ibland är man populär! Trevligt! =)
Om jag inte skulle få något av de jobben eller vara intresserad för den delen, för så kan det ju också vara..så får jag börja på vårdcentralen i maj och jobba hos dem över sommaren. Det känns bra! Oavsett hur det blir har jag jobb, det kunde inte ha löst sig bättre. Tack och bock för bra arbetsgivare som vågar chansa!
Kram från B
Svävar ja, jag svävar också lite upp och ner. I måndags blödde jag lite under hela dagen. Igår tisdag kom det ljusbrunt Lutinus klet på förmiddagen och klara flytningar på kvällen. Idag har jag inte sett någotdera på bindan eller toapapperet, bara en liten knappnålsstor brunrosa prick på Lutinus "pinnen" nu på eftermiddagen när jag tog min andra Lutinus för dagen. Så jag hoppas och ber att det inte kommer mera blod nu!
För övrigt är jag enormt trött, sover gärna en stund på eftermiddagen nu när jag varit hemma och varit förkyld. Dock svårt att sova på natten =(
Brösten ömmar till och från, liksom illa måendet som kommer å går. Känslig för dofter så som sköljmedel, parfymer, fotsvett och duschtvålar. Måste också äta i tid annars blir jag illamående, blir också illamående ca 30-60 min efter jag ätit ibland. Å när jag ska sova på natten, kan jag inte ligga på sidan...konstigt!
Jag skrev ju att jag skulle börja jobba på en vårdcentral, det har blivit lite förändring där. Har sökt en massa andra tjänster och i måndags och igår har jag blivit uppringd och kallad på anställningsintervjuer. Har hela tre stycken nästa vecka, måndag, onsdag & fredag..wow!! Ibland är man populär! Trevligt! =)
Om jag inte skulle få något av de jobben eller vara intresserad för den delen, för så kan det ju också vara..så får jag börja på vårdcentralen i maj och jobba hos dem över sommaren. Det känns bra! Oavsett hur det blir har jag jobb, det kunde inte ha löst sig bättre. Tack och bock för bra arbetsgivare som vågar chansa!
Kram från B
29 mars 2016
RD 12
Igår rd 11 hade jag molvärk samt att det drog i magen och högg, och extra tryck på blåsan.
Det kändes ännu mera när jag la mig ner, speciellt när jag skulle sova. Sov oroligt under natten, när jag vaknade så kände jag att det drog och högg. Likaså nu idag rd 12..kanske något bra eller så är det blödningen som är på gång. Har dock peppar, peppar inte sett några tecken på blödning ännu, men det är runt ruvardag 12-13 som jag tidigare fått sådana tecken..hoppas naturligtvis att det håller sig borta. Klarar mig utan det, känner oro så det räcker å blir över ändå.
För övrig är jag väldigt trött, ytterst lite känningar i brösten, illamåendet är i princip helt borta..anas lite lätt stundvis. Jag tror inte riktigt på det här, förens jag fått motsatsen bevisad..jag kände så mycket förra gången..visst det behöver inte kännas lika varje gång..men känns som att lotteriet fortsätter, bättre lycka nästa gång.
Det som mal mest i skallen just nu är att mycket av att vi inte lyckas nog beror på min övervikt, har ju hört och läst så himla mycket om det. Det är som om det inte går in i hjärnan, läkarna har ju sagt det till mig att viktnedgång skulle vara på sin plats, men det går liksom inte hela vägen in...jag är så arg och besviken på mig själv å jag grämer mig över vad jag gjort med min kropp. Å hur ska jag hinna gå ner i vikt innan nästa försök...även om vi nu har fina embryon i frysen så går ju tiden och min kropp fortsätter att åldras vilket gör att det bara blir sämre och sämre förutsättningar att lyckas. Fyller ju som sagt 40 år om bara ett par dagar..hemska tanke!
Men jag försöker intala mig om att nu är det bara att kriga på och göra det bästa av situationen om vi nu får ett minus på stickan. Kanske göra ett nytt försök så snart vi kan eller så ta våren och sommaren på mig och motionera av bara faan.
Jag tror också att det kommer bli bättre nu när jag börjar jobba och får in vardagliga rutiner, det har varit dåligt med det då jag bara varit hemma. Så det ska bli skönt!
Börjar jobba 1/4 å nej det är inget aprilskämt ;-) Sjukt nervös, hoppas det blir bra! Det är ett vikariat på en Vårdcentral, mitt första jobb som sjuksyrra, spännande!
Nu ska jag fixa till mig, ska till frissan om ett tag. Måste ju få barret fixat innan jag börjar jobba haha
Kram B
Det kändes ännu mera när jag la mig ner, speciellt när jag skulle sova. Sov oroligt under natten, när jag vaknade så kände jag att det drog och högg. Likaså nu idag rd 12..kanske något bra eller så är det blödningen som är på gång. Har dock peppar, peppar inte sett några tecken på blödning ännu, men det är runt ruvardag 12-13 som jag tidigare fått sådana tecken..hoppas naturligtvis att det håller sig borta. Klarar mig utan det, känner oro så det räcker å blir över ändå.
För övrig är jag väldigt trött, ytterst lite känningar i brösten, illamåendet är i princip helt borta..anas lite lätt stundvis. Jag tror inte riktigt på det här, förens jag fått motsatsen bevisad..jag kände så mycket förra gången..visst det behöver inte kännas lika varje gång..men känns som att lotteriet fortsätter, bättre lycka nästa gång.
Det som mal mest i skallen just nu är att mycket av att vi inte lyckas nog beror på min övervikt, har ju hört och läst så himla mycket om det. Det är som om det inte går in i hjärnan, läkarna har ju sagt det till mig att viktnedgång skulle vara på sin plats, men det går liksom inte hela vägen in...jag är så arg och besviken på mig själv å jag grämer mig över vad jag gjort med min kropp. Å hur ska jag hinna gå ner i vikt innan nästa försök...även om vi nu har fina embryon i frysen så går ju tiden och min kropp fortsätter att åldras vilket gör att det bara blir sämre och sämre förutsättningar att lyckas. Fyller ju som sagt 40 år om bara ett par dagar..hemska tanke!
Men jag försöker intala mig om att nu är det bara att kriga på och göra det bästa av situationen om vi nu får ett minus på stickan. Kanske göra ett nytt försök så snart vi kan eller så ta våren och sommaren på mig och motionera av bara faan.
Jag tror också att det kommer bli bättre nu när jag börjar jobba och får in vardagliga rutiner, det har varit dåligt med det då jag bara varit hemma. Så det ska bli skönt!
Börjar jobba 1/4 å nej det är inget aprilskämt ;-) Sjukt nervös, hoppas det blir bra! Det är ett vikariat på en Vårdcentral, mitt första jobb som sjuksyrra, spännande!
Nu ska jag fixa till mig, ska till frissan om ett tag. Måste ju få barret fixat innan jag börjar jobba haha
Kram B
24 mars 2016
RD 7
Tusen Tack för ert peppande, det behövs här!!
Å fyy blää, maken hänger tvätt i vardagsrummet och det stinker sköljmedel å jag blir illamående..enligt maken stinker det inte alls, han har haft pyttelite sköljmedel i tvätten säger han. Så mitt luktorgan alltså, de är inte å leka med just nu..kanske är detta ett positivt tecken trots mina mörka och tunga känslor som hänger som ett stort mörkt moln över mig och plågar mina tankar. Usch för denna ovisshet!!
Men läste precis hos en annan go bloggare och ruvarvän att hcg börjar tidigast stiga RD 8, det får mig att känna lite hopp i varje fall. Illamåendet kände jag av igår också men trodde att det berodde på IBS magen.
Idag är det alltså en vecka sedan isättningen och det är väl egentligen nu som de värsta tiden fram till testdag börjar på allvar..huua!!
Varför har vissa sin riktiga testdag på RD 14-15 och vissa på RD 18?!
Akademiska har på RD 18, så i vårt fall har vi testdag den 4 april. Vad är det som skiljer?
När vi gjorde IVF hade vi testdag på RD 14 eller om det var 15..har det något med att göra att det var mina egna embryon då eller?
Funderar på tjuvtest..men nää..håller mig till min födelsedag då blir det ändå ett tjuvtest på några ynka dagar ;)
Önskar er en GLAD PÅSK!!!
Kraam från B
Å fyy blää, maken hänger tvätt i vardagsrummet och det stinker sköljmedel å jag blir illamående..enligt maken stinker det inte alls, han har haft pyttelite sköljmedel i tvätten säger han. Så mitt luktorgan alltså, de är inte å leka med just nu..kanske är detta ett positivt tecken trots mina mörka och tunga känslor som hänger som ett stort mörkt moln över mig och plågar mina tankar. Usch för denna ovisshet!!
Men läste precis hos en annan go bloggare och ruvarvän att hcg börjar tidigast stiga RD 8, det får mig att känna lite hopp i varje fall. Illamåendet kände jag av igår också men trodde att det berodde på IBS magen.
Idag är det alltså en vecka sedan isättningen och det är väl egentligen nu som de värsta tiden fram till testdag börjar på allvar..huua!!
Varför har vissa sin riktiga testdag på RD 14-15 och vissa på RD 18?!
Akademiska har på RD 18, så i vårt fall har vi testdag den 4 april. Vad är det som skiljer?
När vi gjorde IVF hade vi testdag på RD 14 eller om det var 15..har det något med att göra att det var mina egna embryon då eller?
Funderar på tjuvtest..men nää..håller mig till min födelsedag då blir det ändå ett tjuvtest på några ynka dagar ;)
Önskar er en GLAD PÅSK!!!
Kraam från B
21 mars 2016
Sex nollade
Som jag skrev här om dagen så ringde jag idag till RPC på Akademiska för att höra hur det gick med de 6 andra äggen som skulle odlas vidare tills i lördags och sedan frysas. Tyvärr var det ingen av dem som orkade med att dela sig som de skulle, de var nollade =(
Kändes lite snopet..men är som sagt väldigt nöjd att vi i varje fall ha 6 fina embryon i frysen =)
Sedan tog jag upp en djup fråga med BM som jag pratade med. Jag kom att tänka på det när vi åkte hem i torsdag ifrån Uppsala, tänk om min make skulle vara med om en trafikolycka (han pendlar till och från jobbet, sammanlagt 8 mil) och det skulle sluta så olyckligt att han skulle avlida. Hur blir det då med de befruktade äggen i frysen? Får jag då använda dem?
Svar: Nej, RPC tror inte att man får göra så. Både mannen och kvinnan måste vara i livet för att "göra" barn. Dessutom ska mannen godkänna att embryona får sättas in i mig som kvinna. Men BM tyckte att jag skulle kontakta Socialstyrelsen och få ett klart besked, svart på vitt.
Jag frågade om det inte fanns något papper som min make kunde få fylla i och skriva under på att jag som hans fru får använda de befruktade embryona i frysen om något skulle hända han. Men det trodde inte BM.
Det känns faktiskt lite konstigt, varför får man inte det liksom om mannen givit sin tillåtelse skriftligen?! Känner att jag måste kolla upp det här. Det händer ju trafik olyckor dagligen i vårt samhälle..jag vet att jag dragit detta till den yttersta spetsen men frågan är ju faktiskt jätteviktig..i varje fall för mig. Har ni andra tänkt på detta?
Igår kände jag att det drog lite mer än på ruvardag 2 i nedre delen av magen och ilade i ena ljumsken. Känns när jag ligger ner, då drar det lite. Börjar känna det där med dofter igen som får mig att må illa och så känner jag mig tröttare på kvällarna, vilket jag inte brukar göra i vanliga fall.
Men fyy för Lutinus, det rinner verkligen ut ur mig, räcker inte med trosskydd här inte!! Jag undrar om de verkligen hinner göra någon nytta..men hoppas förstås.
Den här gången har jag verkligen en helt annan strategi, jag rör mig mycket mer än vad jag gjort någon gång tidigare efter en isättning. Mådde inte bra i höstas, då låg jag mest hemma och oroade mig för allt eller inget och kände efter till max.
Ibland kan jag faktiskt glömma av att jag är ruvare och ibland sköljer det över mig massor att "hallå du är ju ruvare nu" och i natt har jag drömt en massa livliga och tokiga drömmar. Som att jag och min syster åkte snowboard fast utan brädor..det kallades luft snowboard haha..skit skumt. Jag har aldrig åkt varken slalom eller snowboard men det gick riktigt bra för utom att stanna det var typ livsfarligt. Gud så konstigt man kan drömma ;-)
Brrr..känner mig frusen på eftermiddagarna och kvällen och under natten kommer vallningarna, känns igen sedan tidigare ruvningar. Det är antagligen alla hormoner som spökar.
Nu ska jag gå och ge min make en stooor kram, han kom precis hem ifrån sitt jobb. På tal om jobb så har jag blivit erbjuden ett vikariat på en Vårdcentral som jag tror att jag ska ta. Det är förvisso bara ett semester vikariat men bättre än inget, ska lämna besked imorgon =)
Så pirrigt och nervöst att komma igång och börja jobba och som sjuksköterska nu mer. Men alla har varit nybörjare någon gång.
Kraam från B
Kändes lite snopet..men är som sagt väldigt nöjd att vi i varje fall ha 6 fina embryon i frysen =)
Sedan tog jag upp en djup fråga med BM som jag pratade med. Jag kom att tänka på det när vi åkte hem i torsdag ifrån Uppsala, tänk om min make skulle vara med om en trafikolycka (han pendlar till och från jobbet, sammanlagt 8 mil) och det skulle sluta så olyckligt att han skulle avlida. Hur blir det då med de befruktade äggen i frysen? Får jag då använda dem?
Svar: Nej, RPC tror inte att man får göra så. Både mannen och kvinnan måste vara i livet för att "göra" barn. Dessutom ska mannen godkänna att embryona får sättas in i mig som kvinna. Men BM tyckte att jag skulle kontakta Socialstyrelsen och få ett klart besked, svart på vitt.
Jag frågade om det inte fanns något papper som min make kunde få fylla i och skriva under på att jag som hans fru får använda de befruktade embryona i frysen om något skulle hända han. Men det trodde inte BM.
Det känns faktiskt lite konstigt, varför får man inte det liksom om mannen givit sin tillåtelse skriftligen?! Känner att jag måste kolla upp det här. Det händer ju trafik olyckor dagligen i vårt samhälle..jag vet att jag dragit detta till den yttersta spetsen men frågan är ju faktiskt jätteviktig..i varje fall för mig. Har ni andra tänkt på detta?
Igår kände jag att det drog lite mer än på ruvardag 2 i nedre delen av magen och ilade i ena ljumsken. Känns när jag ligger ner, då drar det lite. Börjar känna det där med dofter igen som får mig att må illa och så känner jag mig tröttare på kvällarna, vilket jag inte brukar göra i vanliga fall.
Men fyy för Lutinus, det rinner verkligen ut ur mig, räcker inte med trosskydd här inte!! Jag undrar om de verkligen hinner göra någon nytta..men hoppas förstås.
Den här gången har jag verkligen en helt annan strategi, jag rör mig mycket mer än vad jag gjort någon gång tidigare efter en isättning. Mådde inte bra i höstas, då låg jag mest hemma och oroade mig för allt eller inget och kände efter till max.
Ibland kan jag faktiskt glömma av att jag är ruvare och ibland sköljer det över mig massor att "hallå du är ju ruvare nu" och i natt har jag drömt en massa livliga och tokiga drömmar. Som att jag och min syster åkte snowboard fast utan brädor..det kallades luft snowboard haha..skit skumt. Jag har aldrig åkt varken slalom eller snowboard men det gick riktigt bra för utom att stanna det var typ livsfarligt. Gud så konstigt man kan drömma ;-)
Brrr..känner mig frusen på eftermiddagarna och kvällen och under natten kommer vallningarna, känns igen sedan tidigare ruvningar. Det är antagligen alla hormoner som spökar.
Nu ska jag gå och ge min make en stooor kram, han kom precis hem ifrån sitt jobb. På tal om jobb så har jag blivit erbjuden ett vikariat på en Vårdcentral som jag tror att jag ska ta. Det är förvisso bara ett semester vikariat men bättre än inget, ska lämna besked imorgon =)
Så pirrigt och nervöst att komma igång och börja jobba och som sjuksköterska nu mer. Men alla har varit nybörjare någon gång.
Kraam från B
19 mars 2016
Ruvardag 2
Har bestämt mig för att inte skriva och analysera så intensivt som jag gjorde förra gången i höstas när jag var ruvare..få se om jag kan hålla det ;-)
Idag tog jag och maken en stavgångspromenad, då fick jag ont i magen..men tror inte att det var något som påverkade det lilla "fröet"..berodde nog mer på min otränade kropp :-/
I morse tyckte jag att det kändes som det drog lite grann i magens nedre del..men jag kan ha inbillat mig är ju bara ruvar dag 2.
Idag avgjordes ifall någon/något mera embryo kunde frysas, det hoppas vi på!
Trevlig Helg!
Kram från B
Idag tog jag och maken en stavgångspromenad, då fick jag ont i magen..men tror inte att det var något som påverkade det lilla "fröet"..berodde nog mer på min otränade kropp :-/
I morse tyckte jag att det kändes som det drog lite grann i magens nedre del..men jag kan ha inbillat mig är ju bara ruvar dag 2.
Idag avgjordes ifall någon/något mera embryo kunde frysas, det hoppas vi på!
Trevlig Helg!
Kram från B
2 november 2015
Biverkningar eller?
Dofter har jag nästan alltid varit känslig för, blir lätt och må illa, dåsig och tung i huvudet av tunga dofter som dam/herr parfym, matos. Men jag har aldrig reagerat på vårt sköljmedel som vi använder till tvätten eller mina duschtvålar, men just nu hände det. Skulle hänga upp tvätten, då slog det till, blev illa mående direkt. Eftersom vi måste hänga vår tvätt i vardagsrummet så dofter det nu i hela rummet, nästan hela lägenheten blää!! Duschade nyss och tog en av mina favorit duschtvålar, å det blev lika dant där..det doftade så stark. Så nu mår jag illa och känner mig tung i huvudet =(
Kan kanske vara en biverkan av alla hormoner som finns i kroppen eller törs man tro att det tagit sig?!
Har fått ytterligare en biverkan av Lutinus, en svampinfektion i slidan. Enligt FASS är det en bland några flera biverkningar den vanligaste..kul..NOT!!! Som tur var hade jag Carsten 1% hemma som jag kunde smörja med igår kväll. Jag trodde jag skulle gå åt där ett tag, fyy fanken va det pirrade, kliade och kröp invärtes liksom. Men det lugnade sig när jag smörjde några gånger med salvan.
Har bestämt för mig att IVF-Falun sa att den salvan kunde jag använda då när jag fick svamp av Crinone, vaginal gelén som nu mera inte finns. Försökte ringa reproduktionscentrum idag för att rådfråga om detta samt höra om det blev något i frysen, men deras telefontider var fulla för idag.
Så jag får väl prova ringa i morgon då och hoppas att jag minns rätt ang. svampsalvan..stod på FASS att svamp salvor kunde ha en negativ effekt på progesteronet som Lutinus innehåller. Låter ju inte direkt jättebra..men vad ska man använda dårå?!
Yoghurt, filmjölk..men frågan är om det verkligen stillar klådan?!
Hur är det annars då på ruvar dag 4?
- Jo, det drar fortfarande lite till och från i nedre delen av magen =)
Tröttare än vanligt. Å så tycker jag att jag är mera kissnödig, måste upp på natten och lätta på blåsan, vaknar av att det trycker. I fredags var jag rädd för att det var en UVI på gång så nu försöker jag dricka lite citronvatten varje dag, allt för att förebygga det otäcka.
Vi höres!
Kram fr B
Kan kanske vara en biverkan av alla hormoner som finns i kroppen eller törs man tro att det tagit sig?!
Har fått ytterligare en biverkan av Lutinus, en svampinfektion i slidan. Enligt FASS är det en bland några flera biverkningar den vanligaste..kul..NOT!!! Som tur var hade jag Carsten 1% hemma som jag kunde smörja med igår kväll. Jag trodde jag skulle gå åt där ett tag, fyy fanken va det pirrade, kliade och kröp invärtes liksom. Men det lugnade sig när jag smörjde några gånger med salvan.
Har bestämt för mig att IVF-Falun sa att den salvan kunde jag använda då när jag fick svamp av Crinone, vaginal gelén som nu mera inte finns. Försökte ringa reproduktionscentrum idag för att rådfråga om detta samt höra om det blev något i frysen, men deras telefontider var fulla för idag.
Så jag får väl prova ringa i morgon då och hoppas att jag minns rätt ang. svampsalvan..stod på FASS att svamp salvor kunde ha en negativ effekt på progesteronet som Lutinus innehåller. Låter ju inte direkt jättebra..men vad ska man använda dårå?!
Yoghurt, filmjölk..men frågan är om det verkligen stillar klådan?!
Hur är det annars då på ruvar dag 4?
- Jo, det drar fortfarande lite till och från i nedre delen av magen =)
Tröttare än vanligt. Å så tycker jag att jag är mera kissnödig, måste upp på natten och lätta på blåsan, vaknar av att det trycker. I fredags var jag rädd för att det var en UVI på gång så nu försöker jag dricka lite citronvatten varje dag, allt för att förebygga det otäcka.
Vi höres!
Kram fr B
1 november 2015
Ångest
Har sovit oroligt inatt, vet inte varför. Imorse sköljde ångesten in å över mig att det inte tagit sig den här gången heller. Hatar verkligen den känslan. Varför kommer den?!
Jag kikade runt på olika bloggar igår kväll och lästa hur ni andra kännt när ni var ruvare å vilka "tecken" som ni känt..inte så smart kanske. En hel del känner pirrningar å ömhet i brösten runt ruvardag 3-4. Idag är jag på ruvardag 3, å mina bröst är som två stora gele klumpar, som vanligt med andra ord. Många skriver också att de är trötta..känner inget där heller, är ständigt trött jag. Märker liksom ingen större skillnad. Försöker intala mig om att det är för tidigt att känna något än..men det är svårt.
Under fm så har jag inte kännt lika mycket i magen heller, att det drar å hugger som det gjorde igår.
Nu får jag sluta nojja och tänka på nått annat..men som sagt det är så svårt. Ska sätta mig å pyssla lite, göra julkort och virka tror jag. Det är kul!
Kram fr B
Jag kikade runt på olika bloggar igår kväll och lästa hur ni andra kännt när ni var ruvare å vilka "tecken" som ni känt..inte så smart kanske. En hel del känner pirrningar å ömhet i brösten runt ruvardag 3-4. Idag är jag på ruvardag 3, å mina bröst är som två stora gele klumpar, som vanligt med andra ord. Många skriver också att de är trötta..känner inget där heller, är ständigt trött jag. Märker liksom ingen större skillnad. Försöker intala mig om att det är för tidigt att känna något än..men det är svårt.
Under fm så har jag inte kännt lika mycket i magen heller, att det drar å hugger som det gjorde igår.
Nu får jag sluta nojja och tänka på nått annat..men som sagt det är så svårt. Ska sätta mig å pyssla lite, göra julkort och virka tror jag. Det är kul!
Kram fr B
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)