Det här är ju hopplöst

Sent i fredags kväll utan minsta förvarning så möttes jag av rosa Lutinus blandade flyningar när jag var på toaletten, en stor pöl på bindan. Hade inte fått något tecken på det tidigare under dagen då jag tagit mina Lutinus. Annars brukar alltid "pinnen" bli lite rosa först innan blödningen drar igång.
Men inte den här gången. Tog ett grav.test, det visade minus. Men nu var det ju rätt så tidigt, en hel vecka innan den riktiga testdagen. Så det var ju inte helt säkert kände jag. Å dessutom med utspädd kvällsurin. Det kom färskt klarrött blod på toapapperet efter jag kissat, små, små levrade flagor kom också ut.

Under lördags morgonen kom det mera mörkrött blod, så pass att det kom i bindan. Fortsatte att tog mina Lutinus som vanligt, tre stycken fördelat på min vakna tid som de sagt i Umeå. Blödningen fortsatte under dagen och när jag tog sista Lutinus pillret ca 23:30 så var det ingen tveckan om att det var kört. Nu var blödningen i full gång, syndafloden var här. Så beslutade mig för att det var sista Lutinus pillret som jag tagit för den här gången.

Började söndagen med att ta ett nytt grav.test men även det var helt blankt och den rikliga blödningen höll i sig. Nu började det komma ut levrade klumpar som det brukar göra för mig vid mens.

Faaaaaaan!!! Varför går det inte?? Vad är det för jävla fel på min kropp..vi som fick ett så fint
8-celligt embryo insatt..visst det var vårat eget och det var en ren chansning med denna behandlings omgång. Men när de såg så bra ut så hoppades vi lite extra trots allt.
Visst vi är äldre nu och jag är otroligt kraftigt överviktig så de var inte det bästa förutsättningarna.
Har aldrig börjat blöda så här tidigt före TD i varje fall, det var något nytt.

Jag trodde verkligen att det jag skulle få ett plus på grav.testet då jag kände att det drog, högg i magen, och som om jag hade håll. Samt att brösten var riktigt ömma och värkte. Jag drömde även livliga drömmar unden den första veckan som ruvare. Kändes som ganska tydliga tecken, men ruvardag 7-8 avtog det ömmande brösten och livliga drömmarna. De var helt borta. Å så kom den rosaflytningen ruvardag 11 och allt var över igen. Känns helt hopplöst för oss. Ska det vara så här?

Pratade med Livio Umeå under förmiddagen idag måndag och berättade eländet. Sjuksyrran som jag pratade med ville ändå att jag skulle ta ett nytt grav.test på skärtorsdagen så att vi var helt säkra på resultatet. Jag frågade också om jag kunde få göra ett VUL efter att blödningen avtagit, eftersom jag hade en cysta vid äggplocket. Dr Samir, Livio Falun sa till mig att kommer det en blödning så ska man helst ta en koll efteråt så att man ser att resterna av cystan följt med blödningen ut. Å eftersom det nu kom en blödning så känns det bra att få det kontrollerat.

Livio Umeå ringde nyss och berättade att de skulle boka in mig till Falun för ett VUL den 23 april.

Vår nästa plan är att jag ska ta våren & sommaren till att fokusera på min hälsa och försöka koppla bort tankarna på nästa ÄD behandling. Kanske kommer vi köpa oss en hund, vi får se. Har pratat om det flertalet gånger, kanske är det dags nu.

Ha en skön vår!

Kram B

Biokemisk graviditet

Dagens vul visade inget alls mer än en normal slemhinna, livmoder och äggstockar..så så var det med det. Väldigt snopet..jag och maken är som två frågetecken. Vad är det som händer??!

Läkaren konstaterade att det var en biokemisk graviditet, vilket innebär att embryot aldrig blev något, det orkade inte leva och utvecklas. Jag blev gravid, men sedan avtog det direkt. Det blev alltså inte ens ett missfall, då embryot dog så tidigt. Så nu slutar jag med hormonmedicinerna för den här gången och inväntar min mens.

Kommer åter igen att ta en längre paus och fokusera på viktnedgång innan något nytt äggdonationsförsök blir av. Vi har ju två embryon kvar i frysen som vi får hoppas på. Ska även undersöka och ta reda på info om äggdonation utanför Sveriges gränser. Jag ger mig inte!!!


Å ni som har eller håller på och kämpar med viktnedgång vet ju att det inte görs i en handvändning..det tar tid och man måste planera och strukturera om i livet för att lyckas. Det kommer bli tufft men jag är motiverad och mår idag bättre än vad jag gjorde för ca 1 år sedan när jag då också försökte med viktnedgång. Det gick ju inte alls bra då. Men skam den som ger sig, jag spottar i nävarna och gör ett nytt försök för att lyckas.

Efter läkarbesöket på Akkis så åkte jag och maken till XXL och jag köpte nya träningsskor och träningstight de har mellan 14-15 mars 30% på kläder och skor =) Så nu jädrar är jag på G.
Ska köpa gymkort också, så jag kan varva utomhus aktiviteter med gym. Men jag måste tänka mig för och inte stånga mig blodig, min kropp är känslig då jag har fibromyalgi och jag får lätt värk här och var. Ska nog även ta till lite mera akupunktur, tror inte att det skadar liksom.

Vi hörs mina vänner!

Kram från B

BIG NO NO!!!!

Någonting är galet fel..tog ett grav.test i torsdags eftermiddag då jag under dagen känt en oroande känsla i magen, som om att mensen var på väg.Som ett slag i ansiktet, en rak höger möttes jag av ett klart och tydligt fett minus. ???
Men min goda känsla då, å ömmande bröst som dessutom vuxit samt ingen blödning..vad betyder det här???
Tog ytterligare ett test ihop om att det första visade fel, men nej det andra testet gav samma resultat.

Beslutade mig för att vänta och ringa Akkis och ta ett nytt test på morgonurinen på fredagen. Sagt och gjort men även de var minus.Fattar verkligen ingenting. Det som känts så bra och allt. Tjii fick jag. Så under Fredagen ringde jag RPC och BM som jag fick prata med var mäkta förvånad och var iväg och rådfrågade läkare. De fattar verkligen inte heller hur jag kan ha fått ett minus redan men ingen blödning..BM frågade om jag verkligen tagit rätt test så det inte var ett ägglossningstest så lätt att man tar fel sa hon. Men nej det har jag inte gjort. Hon frågade vidare om grav.symtom och om de avtagit..men nej brösten är hårda å ömma samt större..kan förvisso vara av medicinerna sa hon och det kan de ju vara. Har ingen smärta i varken magen eller ryggen. Allt är bara jätte konstigt.
Vet inte vad jag ska tro..oroar mig lite för vad som ska hända här näst och var sitter embryot, blir det skrapning eller operation. Eller finns det ett tickande litet hjärta där inne ändå, fast hcg:t är så lågt att det inte längre ger utslag på grav.testet???!

Konstigt nog finns den där "braiga" känslan i kroppen kvar..varför finns den där om allt har gått åt helvete igen??!

På tisdag får vi nog svar på allt för jag ska då på vul till Akkis på förmiddagen. Hoppas naturligtvis på ett positivt svar!

Jag har redan börjat tänka på reservplaner som alltid. Har förvisso två embryon kvar i frysen, som vi hoppas på, men tanken på att fara utomlands finns.

Återkommer så snart jag vet något.

Kraam från B

Ny vecka & nya möjligheter

Pratade nyss med Akademiska och bokade av besökstiden på onsdag. Istället bokade jag in en telefonkontakt med läkaren som jag/vi skulle träffat. Blödningen kom igång sent lördag eftermiddag, så nu hoppas jag att allt kommer ut, när det nu blev som det blev.

Igår söndag var en tung dag, väldigt deppigt och tårarna var inte långt borta, men idag känns det något bättre. Det går lite upp och ner, många tankar som går runt nu. Sover inget vidare bra, fast jag är trött. Ska försöka lägga mig på spikmattan ett tag snart, men tycker det gör så ont så jag kör med en handduk ovan på :)

Beställde en tid hos husläkaren på vårdcentralen då jag vill ta nytt TSH prov samt kolla om jag har B-vitamin brist, fick inte tid förens 26 maj..hmm..känns långt bort. Så ska försöka ändra till en telefonkontakt där med, för behöver ju inte träffa läkaren utan mer diskutera med honom om att jag vill få en ordination och få gå på labb och ta blodprover. Så just nu väntar jag på att vårdcentralen ska ringa upp. Alltid denna ständiga väntan överallt..suck!

Har hört mig för om akupunktur och de jag varit i kontakt med tycker att jag/vi ska vänta till hösten med att göra en ny isättning. Då vi nu provat flera gånger och det slutar som det gjort, så tror de att min kropp behöver längre tid på sig för att byggas upp/balanseras och att jag troligen skulle behöva ta till örter fram tills det är dags för isättning.  Det låter dock som det också kommer bli dyrt, då en behandling kostar mellan 400 - 700:- beroende på vem man bestämmer sig att gå till.
Jag har varit noga med att kolla om de tidigare behandlat tjejer/kvinnor med barnlöshet och vad de fått för resultat. Alla de som jag kontaktat har mer eller mindre behandlat detta, och dessutom haft goda resultat. Men allt är ju individuellt, finns inga garantier att just jag kommer lyckas bättre efter att jag fått akupunktur, men jag är villig att prova.

Har också läst att är man yngre och problemet som man har är "färskt" så tar det inte lika lång tid att behandla samt att det kan ge ett bättre resultat. Så till och med här är jag lite försent ute alltså, men jag tänker nog ändå prova. Försöker greppa varje litet halmstrå nu igen, som jag gjort flera gånger tidigare. Jag ger inte upp!!! Jag har något/några år på mig än, innan jag tycker att det börjar bli "fel" att skaffa barn. Jag tycker att man får inte bara vara egoistisk och tänka på sig själv man måste faktiskt tänka på barnets situation också..jag menar jag har nyss fyllt 40 jag skulle inte vilja bli mamma när jag är 50. Jag tänker stackars barn som får så gamla föräldrar, inte okej att vara typ 70 år när barnet fyller 20, fyy! Jag måste vara realistisk också, fast det kommer göra skit ont i hjärtat den dagen detta beslut måste fattas om vi inte lyckats bli föräldrar. Å dessvärre känns det som den dagen närmar sig med stormsteg. Att bli mamma vid 45 års ålder är nog min maxgräns tror jag. Jag ska ju orka med att vara mamma också, leka, skutta runt och hitta på små bus med barnet. Så vill jag har det i varje fall!

Kram från en funderare

Så kom då beviset

Idag visade grav.testet ett fett minus..suck! Men det var väntat..visste väl att det skulle sluta så här den här gången också..jag blir så himla trött, frustrerad och arg. Varför går det inte, vad eller var är felet...??! Å varför inträffar missfallen omkring samma tidpunkt hela tiden?!
Många frågor är det och som tyvärr ingen kan svara på, inte ens läkarna. Livet är för jävla orättvist ibland, kan inte låta bli att få tycka det just nu =(

Å blödningen vill inte komma igång, kanske kan det fixa till sig nu när jag slutat med Progynon och Lutinus, jag hoppas det. Orkar inte med något mera trassel på vägen, räcker gott som det är nu!

Läste på nätet igår att upprepade missfall kan bero på brist av vitamin B12. Jag har länge känt mig väldigt trött och det kan tydligen också vara ett tecken på B12 brist. Så nu har jag skickat efter B12-vitaminer på apotea. Jag hoppas att det kan göra mig piggare och även vara en hjälp inför nästa ÄD-beh. Allt är värt att pröva!

Läste också om akupunktur igår kväll och att flera tjejer/kvinnor med ofrivillig barnlöshet blivit hjälpa av just akupunktur. Att de faktiskt blivit gravida och fått barn efter sådana behandlingar, finns många sådana sidor om det på nätet. Så det är jag klart intresserad av att pröva, akupunktur ger ju inga biverkningar direkt. Visst, trötthet och huvudvärk men det är överkomligt.
Har någon av er som besöker min sida erfarenhet av akupunktur i samband med barnlöshet?
Har ni lyckats bli gravida efter att ni fått nålar?

Jag gick tidigare hos sjukgymnast för min onda rygg och axlar, då fick jag akupunktur och det hjälpte mig. Jag blev väldigt avslappnad och sov mycket bättre efter behandlingen, det skapade en skön känsla i hela kroppen. Så jag tror faktiskt att jag ska prova akupunktur.

Det här kanske blir en salig blandning av allt inför nästa försök, men det struntar jag i bara det blir ett välskapt och friskt barn..det är det viktigaste!

Hörs snart igen!

Kram Kram // B

Tillbaka till ruta ett

Dagens grav.test visade ett svagt plus och det digitala har sjunkit till Gravid 1-2, så nu inväntar jag blödningen. Hoppas att det kommer igång av sig själv när jag slutar med Progynon och Lutinus. Nu vet vi åt vilket håll det bär av.

Det blev ingen bebis den här gången, året heller..förvånad?
Nää, det är ju som vanligt känns det som, vår vanliga otur tycks hålla i sig. Det kanske är tänkt att vi ska bara vara vi två i det här livet..inte meningen att vi ska få äran att bli föräldrar.

Men som jag skrivit förut..Vi kämpar/krigar vidare!!! Har ju sex stycken eskimåer i frysen på Akademiska, de måste vi verkligen ge en chans först innan vi lägger oss ner. Så till hösten tar vi nya tag och hoppas att just vårt "Guldägg" finns där i frysen.

Nu blir det fullt fokus på viktminskning, det kommer bli tufft..men jag vet att jag kan om jag bara ger mig tusan på det. Har gjort det förr!!

Väntar på att Akademiska ska ringa så att vi kan få ett svar på om vi ska komma ner till dem eller inte.

Blöder fortfarande lite, när jag torkar mig. Men det är mest brunt som kommer ut, inte kommit igång som det gjorde förra gången. Missfallen är tydligen olika från gång till gång. Förra gången i höstas var då så läskigt och obehagligt, så vill vi inte ha det igen.

Nu har jag pratat med äggdonationskoordinatorn/BM (gulliga Maj-Britt)..hon sa att så länge som det är ett positivt test så ska jag fortsätta med mina mediciner, spelar ingen roll hur svagt eller starkt testet är. Så då gör vi väl så då!

Ska ta nytt grav.test på onsdag och ringa upp henne igen, få se om det då är helt negativt då. Vilket det borde vara. Struntar i att ta ett hCG-prov hos IVF i Falun, då det känns onödigt just nu.
BM tyckte inte om de där digitala testen som visar veckor, hon sa att de är så missvisande och gör er bara mera förvirrade..det handlar bara om positivt (+) eller negativt (-) i detta läge. Hon förstod inte varför dessa tester existerade på marknaden och tyckte inte att man skulle ta sådana. Hon sa att vem säger att dessa tester är mer tillförlitliga och att de fungerar som de ska samt vilken vecka ni är i?!
Kan faktiskt hålla med henne om det till viss del, men ändå kan jag inte låta bli att ta dessa digitala Clearblue test. Får kanske tänka om där å enbart satsa på test som visar +/- hädan efter, de är ju också något billigare än de digitala. Mycket testande har det blivit denna gången, dyrt med andra ord..men ändå värt det.

Tusen Tack för alla hållna tummar, tår och tassar! Ni kan släppa dem nu för den här gången och vila upp er till hösten, då vi tar nya friska tag och behöver dem igen =)

Vi hörs snart igen!

Kram från B

Minus = Lättad

Tog ett grav.test i morse och det visade minus, det gjorde mig mycket lättad..var väl första och enda gången hoppas jag som jag kände så. Alltså betyder det att allt kommit ut efter det jobbiga missfallet, ingen skrapning behöver genomföras. Så skönt!

Jag känner mig fortfarande psykiskt trött och har lite lätt ångest ibland, ångest för allt och inget..hur det ska bli, vilket svar vi ska få från läkaren på måndag. Det är det som håller mig på helspänn och får mig att känna ångest. Jag vet jag är tjatig ang. detta, men ovissheten å att vänta är så drygt tycker jag! Men snart är det måndag..å förhoppningsvis får vi väl ett svar då.

Imorgon är det dags igen för omtenta, så jag ligger i hård träning eller ja, så gott det går. Gör mitt bästa. Ååå va det vore skönt att sätta den där sista tentan imorgon, hoppas hjärncellerna är i tipptopp mellan klockan 9:00-12:00 =) Det värsta är att det är då jag brukar vara som mest trött..suck!
Jaja, jag får gör mitt bästa och hoppas det räcker.

Vi hörs på måndag!

Trevlig Helg & 4:e Advent till er!

Kram B

Mediciner & blödning

Ändrade mig igår kväll och tog Cytotec idag ändå, tog det i morse före kl.8 samt 2 Alvedon + 1 Ipren. Då maken inte kunde vara hemma så kom mina föräldrar hem till oss och var hos mig under dagen..vilket visade sig vara helt onödigt, men det kunde jag ju inte veta i för väg.
Inte fören klockan närmade sig 13:10 så kom blödningen igång mer rikligt och det kom ut lite klumpar och jag fick mensvärk, men fick inte alls så ont som jag fått info om att det kunde göra..Tack för det Moder Natur!!

Senare på eftermiddagen kändes mensvärken något intensivare, men då tog jag fram värmedynan och tog två till Alvedon och en Ipren och sedan dess är det helt lugnt. Blödningen har minskat och förhoppningsvis så avtar den helt om någon dag..guud så skönt att slippa binda :)

Under morgonen så ringde jag och bokade in en tid med vår remitterande läkare, stod på mig och sa att jag måste ha en tid före jul..den lite syrliga BM som jag pratade med frågade om det verkligen var nödvändigt och ja det är det sa jag, då det är väldigt bråttom mitt ärende. Läkaren var helt fulltecknad så fick inte till någon personligt möte som jag helst önskade då det är så lätt att missuppfatta varandra via telefon. Men i varje fall jag fick en tid före jul, den 21 december under förmiddagen kommer läkaren att ringa..vilket jag hoppas att hon gör nu!

Vi kommer antagligen inte hinna få ett utförligt svar innan årets slut, men känns okej ändå att få ställa frågan. Läkaren måste ta upp frågeställningen med sina kollegor då hon inte själv kan ta ett beslut, så var det i våras/somras.

Sedan ringde jag till reproduktionscentrum och frågade vad blodprovet visade som togs igår, HcG låg på 108 och det var fortfarande för högt men inte en chans att jag skulle kunna vara gravid på ett naturligt sätt. Då det ska vara mycket mera, minst över 2000. Så det var inte alls konstigt att jag i morse hade ont i mina bröst. Frågade om det var en hög risk för graviditet i tuborna, men det trodde inte BM, men man strävade efter ett värde under 5 för att allt skulle vara ok men hon sa att läkaren som ni träffade igår kommer kolla på de här värdet och är det något avvikande så hör hon av sig till dig.

Vid 14-tiden ringde läkaren på min mobil, vilket jag missade då jag hade den på ljudlös..men det gick bra ändå..då läkaren var så modern så hon talade in ett meddelande =)
HcG värdet var något högt, men hon trodde att risken får en exgraviditet (heter det så??) var rätt liten, men om jag skulle få väldigt ont och blöda mycket rikligt skulle jag genast åka in till gynakuten.
Men det verkar vara lugnt på den fronten, skönt! Så när vi åker till Uppsala på efter koll nästa fredag så hoppas och tror jag att allt kommit ut. Så vi kan gå vidare utan komplikationer.

Från att skrivit inlägg flera gånger om dagen och till och från spytt galla över den psykiska plågan som nu varit den senaste tiden så blir det nog här en naturligt paus..vilket jag hoppas att ni förstår.
Hör av mig så fort något nytt dyker upp i vår lååånga krokiga resa MEN som absolut inte är över än!

Ha det nu så bra mina goa följare, ni betyder mycket!

Kram fr B

Nu vet vi

Nu har vi ett svar och det var förväntat, jag har ett pågående missfall.
Så enormt skönt att få ett svar, lättnad...men jätte tråkigt att det blev så här då allt såg så bra ut under ruvningen och fram till testdagen..det tog sig i varje fall och som läkaren sa det verkar då inte vara något fel på inplantationen hos dig. Så då var det hos embryot det var fel eller blev fel i kodningen. Känner mig kluven, lättad över svaret men ledsen på samma gång, att det aldrig verkar vara våran tur att lyckas. Men vi ger inte upp, jag är taggad att gå vidare. Tror min man är det också, han ger mig dom signalerna när vi pratar. Vi är överens.

Jag fick med mig 4 st Cytotec å värktabletter som jag ska ta och hjälpa missfallet påvägen, så det kommer ut någon gång. Hade fortfarande en tjock slemhinna å i livmodern fanns det blod, hade kommit ut endel själv men inte allt. Jag fick själv välja om jag ville ha medicin eller vänta ut missfallet. Men jag valde medicin, så jag blir av med eländet när det ändå ska ut. Fick ny tid för efterkontroll för att se så allt är ute, det känns bra!

I natt hade jag ont i magen och det trykte på blåsan, men nu är det bättre för nu har förstoppningen åtgärdas..vilken skön känsla!!! Trycket på blåsan försvann och det onda i magen också :-D

Läkaren ville för sin egen del att  jag skulle ta ett blodprov också för att utesluta en graviditet i tuborna (äggledarna). Hon tittade på tiborna men såg inget misstänkt men ville ändå ha ett blodprov också. Det svaret ska jag ringa å höra efter om imorgon.

Fick ett papper om missfall och hur medicinerna värkar, man ska ta den tidigt på morgonen och efter ett par timmar kommer blödningen igång. Det står att man ska helst ha en anhörig i närheten och eftersom maken måste in till jobbet imorgon så tänker jag ta medicinen på lördag istället för imorgon.

Cytotec  är slidpiller som man tar alla fyra direkt och samtidigt grundar med smärtstillande så som två Alvedon och en Ipren. Fick även med mig Citadon som jag kan ta till natten om det behövs. Känner mig lite orolig för det där..blöder jag väldigt kraftigt i mer än 2 timmar och har ont skulle jag direkt åka in till gynakuten..det känns läskigt :-/
Jag brukar ju inte ha ont i vanliga fall när jag blöder, men det här är ju en kraftigare blödning som framkallas..usch!!
När jag hade praktik på kvinnoklinikens avdelning var det många tjejer/kvinnor som fick komma in på sjukhuset och vara på avdelningen medans de fick Cytotec och sedan fick de gå hem efter att de fått ut missfallet eller aborten om det var därför de var där.
Jaja ska väl ta oss igenom det här också.

Imorgon ska jag jaga vår remitterande läkare eller snarare boka in en tid med henne för att höra mig för om en ny äggdonations behandling. Vi vill ha svar så snart det går, helst före jul. För i mars fyller jag 40 år och vi måste påbörja en ny behandling före det, så nu är det bråttom!!
Har andra alternativ också, men det skriver jag om, om/när de blir aktuellt i så fall.

Tusen Tack för ert stöd, pepp och hållna tummar!!
Än ger vi inte upp hoppet om att lyckas utan vi fortsätter vår tesa och krigar vidare =)
Håll gärna tummarna för att vi får en ny behandling av vårt landsting!

Nu ska jag försöka slappa i soffan & kramas med min älskade man!
Vi hörs nog snart igen!

Kram fr B

Från de små rosa molnen till det djupaste mörker

Ena dagen är måendet nästan på topp å några dagar senare är livet så mörkt och man befinner sig i det där djupa svarta hålet igen som man varit i förut och som vi tycks hamna i varje gång det är tal om att försöka bli gravid..hur mycket ska vi orka?!

Nej, än ger vi inte upp hoppet jag å min livskamrat..vi är starka å ger livet flera chanser än så här.
Ska ringa Reproduktionscentrum i Uppsala under dagen.
Å som ni nu förstår visade testdagen negativt, helt jävla blankt!!
Har haft rosa/brun färgade flytningar sedan i lördags till och från, igår kom det dessutom ut slemiga blod pluppar så blödningen kommer nog igång snart med dunder å brak som det brukar vara.
Men ut med eländet så att vi kan ta nya friska tag!!!

Trevlig Helg!

Kram B

Tjuvade

Igår eftermiddag kom det rosa flytningar när jag tog min Lutinus..:-(
Tidigt imorse när jag var på toa kom det ut en levrad liten nagelstor klump..tänkte att det kanske var polypen, att jag kommit åt den med apiliserings (?) pinnen så att den kom ut nu. Somnade om och vaknade några timar senare, tog dagens första Lutinus å då kom det mycket rosa flytningar. Så beslöt mig för att tjuvtesta..visste redan innan resultatet, känner min kropp vi det här laget.
Testet visade Inte Gravid!!! :,-(

Jag visste det, kommer naturligtvis göra om testet på fredag som Uppsala sagt, men tvivlar på att det kommer visa något annat. Det är ruvardag eller skulle vara dag 13 idag.

Jag vill ge en Stor Varm Kraam till min donator som ställde upp oavsett detta resultat är vi glada och så tacksamma att Du ställde upp!!!! ❤️

Tankarna som cirkulerar nu hos mig är hur blir det nu, kan vi få en ny chans..får vi prova med en annan donator eller är äggdonationschansen över nu???

Ringer Uppsala på fredag som bestämdes vid isättningen.

Kraam B