Jag och maken kämpar vidare på vår IVF-resa, än är den inte slut. Även om det gick åt fanders denna gången också..men skam den som ger sig!!!
Den här gången kom vi som sagt riktigt långt, vi har aldrig tidigare plussat, bara det var ett stort steg för oss =)
Min pappa hade en teori om att jag kanske stärks för varje motgång eftersom jag inte bryter ihop..han tycker jag är starka som orkar gå igenom det här, gång på gång.
Det jag tycker är alldravärst med våran IVF-resa är när vi varit på äggplock på en fredag och sedan den långa väntan innan embryologerna ringer dagen där på för att berätta hur det gått med befruktning, om de små äggen lever och om de har delat sig som de ska. Den väntan är hemsk & oerhört jobbig. Sedan är det ju inte så kul med alla hormoner som ska tas, men det upplever jag inte alls på samma besvärande sätt.
Vad tycker ni är det värsta med er IVF-resa?
Varma Kramar fr B
Jag håller med dig! Väntan på svaret om befruktning är jobbig! Det är som att man glömmer allt det jobbiga med alla hormoner.. Det din Pappa säger håller jag oxå med om. Antingen så stärks men eller så ger man upp men när man är inne i karusellen vill man inte ge upp! Kram
SvaraRaderaKommer ni få betala själva nu?
SvaraRaderaJa Stina nu får vi själva betala..det känns surt..men vad gör man liksom, vill inte ge upp hoppet än. Kram B
SvaraRadera