RD 5

Idag har oron och ångesten sköljt över mig om och om igen, känns som att jag dragit nit lotten igen, att det inte tagit sig. Fast det är ju ganska tidigt än, ruvardag 5. Men det känns inte alls så som det gjorde förra gången, kände ju så otroligt mycket då å tidigt. När jag sa detta till min syster tidigare idag så sa hon "det kanske är bra att Du inte känner så mycket än, för det gick ju inte så bra sist.." kanske är så jag ska tänka :-/
Gillar inte när jag får den där inre känslan av att det inte kommer bli något plus den här gången..men nu kan jag i varje fall trösta mig lite med att vi har några fina embryon i frysen som backup. Jag funderar på om det kan vara så att min livmoder tycker bättre om embryon som varit frysta innan isättning. För båda gångerna jag plussat på grav.testen (2013 & 2015) tidigare så har det varit efter jag fått tillbaka embryon som tinats upp.

Förutom ångesten som jag haft idag så känner jag mig mer kissnödig, trött och så har det dragit lite i nedre delen av magen nu på kvällen när jag legat i soffan. Igår och idag har magen varit trög, eller trögare än vanligt..kanske är det något positivt med det eller så är det bara IBS magen som gör sig tillkänna igen. Jag säger som er andra, fyy fanken för denna väntan på testdagen. Det är nog bland det värsta med hela behandlingen, denna ovisshet och som jag inte alls kan påverka.

Ja ni, jag skulle ju inte analysera så mycket den här gången tänkte jag..det går ju inte. Å jag tror vi är ganska likadana där, vi alla som ruvar eller har ruvat. Nog faan känner vi efter lite extra gör vi inte?!
Vilket inte är ett dugg konstigt!! Det går liksom inte att stänga av, är som inbyggt i ryggraden på gott och ont kan jag känna. Jaja nu ska jag gosa med kudden och hoppas på en positivare dag imorgon, med mindre oro och ångest känslor.

Kram från B

Bilden visar embryo utvecklingen