Behövde lite tid på sig

Det verkade som att Cytotec behövde lite tid på sig för att ge full effekt och komma igång. Då det under lördagen blödde något mera än vad det gjorde under fredagen då medicinen togs. Ingen syndaflod, men som en rikligare mens med klumpar å allt sådant ni vet. Glad är jag att det kommer ut då det ändå ska ut eftersom de nu blev som det blev.

Stundvis kommer det över mig, varför det blev så här, varför fick det inte gå bra, kanske åt jag något som påverkade embryots kvalité..många varför är det, tyvärr får vi inte några bra svar på det. Min man säger att det kommer snart börja ryka ur mina öron för att jag funderar och funderar så mycket, din hjärna kokar snart över..haha..ja det kan ligga något i det =)
Men jag kan ju inte låta bli att fundera, är det så konstigt kontrar jag med varje gång han säger det här orden till mig. Nä det är det ju inte säger han, han är bara rädd att jag ska bli utbränd och så.

Nu är det ny vecka och nya möjligheter för oss alla!
Jag hoppas att BM som har hand om äggdonationsfrågorna på reproduktionscentrum i Uppsala ska ringa mig, då jag vill ta upp med henne om att jag och min man är överens om att det inte spelar någon roll hur donatorns utseende speglar våra utseenden..det vill säga om vi nu får en ny behandling hos dem. Vi ger dem vårt fulla förtroende att välja en ny donator och att hon inte behöver likna oss..vi vet att äggdonatorer växer inte på träd och att det här kanske därför kan underlätta processen att få fram en donator till oss på kort tid. För om 3,5 månad är tiden ute..nu brinner det i knutarna vill jag lova!!
Därför kunder jag inte låta bli att agera här hemifrån tv-soffan, jag mejlade vår remitterande läkare ang. vårt ärende..så kanske, kanske vi hinner få ett svar före jul/nyår!! Eller redan när jag ska prata med henne den 21 dec. Jag vet att hon inte tycker om att patienterna mejlar henne, men för tusan det är ju bråttom nu..vi är frustrerade här och tiden som sagt den håller på å springer ifrån oss. Vi hoppas att hon kan förstå oss och den situation som vi lever i just nu.

Nu håller vi våra tummar och tår att det går vägen. En sådan här bedömning är väldigt individuell och man utgår från fall till fall, har jag förstått det som. Vilket känns realistiskt. Alla är vi ju olika som individer och har olika förutsättningar. Jag tycker att vi verkar ha goda förutsättningar att lyckas bli föräldrar, med tanke på att det lilla embryot i varje fall lyckades fästa och jag blev gravid..sedan att det blev ett missfall har ju inget med själva implantationen att göra..det var ju något i utvecklingen därefter som blev knas. Jaja nu ska vi inte fördjupa oss i det där. Nu går vi vidare och försöker tänka positivt å se framåt. Det känns bra att vi har skickat iväg mejlet, nu kan vi inget mera göra än att vänta. Å det är ju jätte drygt!!

Jag ska denna vecka och nästa lägga ner allt mitt krut på att öva till omtentan i läkemedelsberäkning som ska skrivas den 18 december, för den här gången ska de väl gå hela vägen hoppas jag. Så att jag sedan kan söka min legitimation som sjuksköterska. Det låter helt sjukt..är jag färdig sjuksköterska då..jisses!! Det känns faktiskt läskigt..men också spännande =)

Hoppas Ni alla får en bra vecka!

Kram B