Stressen börjar släppa

Uretriten  har börjar bli bättre, så skönt! Ovesterinen var min räddning och kanske Tranbärskapslarna också. Äntligen kan jag kissa, tömma hela blåsan och det varken bränner eller skaver. Uretrit kan utlösas av stress och jag tror att det var boven i dramat. Har ju varit så mycket den senaste tiden.

Snart är julen förbi och nyårsafton och ett nytt tomt år står framför oss. Som vi hoppas ska fyllas med nya trevliga händelser på bästa tänkbara sätt.

Min summering av 2015 är att det har varit ett kämpigt barnlöst år, men mycket svett, blod och tårar. Senast igår skar det i hjärteroten då min systers barn skulle tacka våra föräldrar (deras mormor & morfar) för julklapparna..då blev mina ögon tårfyllda..å jag tänkte jag kommer aldrig få något barn som kommer säga "Tack mormor o morfar för julklappen!" och ge dem en kram. Usch va orättvist livet är!! Pratade med maken om dessa känslor när vi åkte hem, han förstod men sa "Hallå där, nu ska vi inte kasta in handduken, vi har ju något på gång, ev. en ny donator" Å ja det har han ju rätt i =)

Svärfar han funderar han också på det här med vår äggdonation och frågade idag hur det går på barnfronten om det blir något. När han fick höra att vi ska försöka med ett nytt ÄD som vi själva kommer få kosta på så utbrast han..men de var dyrt!! Men det ska ni väl i varje fall inte göra, det är väl ingen idé då det inte gick bra förra gången. Men både maken och jag svarade i kör, jo det ska vi! Då blev han tyst. Vissa människor är bara så klumpiga när de uttrycker sig..pensionärer som lägger sig i gör mig bara så trött och irriterad!! Usch!! Maken höll med. Visst svärfar menade säkert inget illa,  men va tusan jag blir så less. Å inte nog med detta han hade mage och fråga om jag hade regelbunden mens ännu också och så berättade han hur han och hans fru gjorde för att få min make och hans bror..något pinsamt samtal. Tyckte synd om min man..sådant där vill man väl inte prata med sina föräldrar om. Vi vet väl för tusan hur man gör barn, vi är väl liksom inte 5 år..sjukt pinsamt var det i varje fall. Jag tycker inte att det är svårt att prata om sex och samliv, det är ju naturligt i en människas liv, men med min egen far och svärfar är det jobbigt å pinsamt att diskutera sådant.
Nog om det.

Kram fr B